Säkerhet

Det är sex år sedan Företagsuniversitetet drog igång sin YH-verksamhet och sedan dess har ett stort antal säkerhets- och trygghetskoordinatorer kommit ut på arbetsmarknaden – och i december i år examineras ytterligare 35 YH-studenter i Malmö. Från och med den här terminen kan Företagsuniversitetet dessutom konstatera en total marknadsdominans på säkerhet inom ramen för yrkeshögskoleutbildningar!

I augusti började nämligen hela 105 nya studenter på YH-utbildningarna Säkerhets- och trygghetskoordinator i Stockholm, Göteborg och Malmö samt Informationssäkerhetssamordnare i Stockholm.

– Det är otroligt roligt att vi kunnat starta fyra nya kurser och att vi nu även kommit igång i Göteborg, konstaterar Daniela Lannsjö, som är YH-chef på Företagsuniversitetet.

– Vi ställer höga krav på utbildningskvaliteten och många av våra studerande har tagit tjänstledigt från sina nuvarande arbeten för att gå kurserna hos oss.

– Vi har dessutom fyra otroligt kompetenta ledningsgrupper på plats med representanter från näringslivet, offentlig sektor och branschorganisationer.

Tre terminer leder till jobb
Ledningsgrupperna är en viktig del i YH-utbildningarna. De säkerställer bland annat att utbildningen bedrivs enligt YH-förordningen, de fastställer kursplanen, deltar i antagningsprocessen, ansvarar för frågor kring valideringen och utfärdar examensbevisen.

– Dessutom kvalitetssäkrar de utbildningen och bidrar med gästföreläsare, branschkontakter och studiebesök, poängterar Daniela Lannsjö.

YH-utbildningarna är på tre terminer och omfattar praktikperioder under den andra och tredje terminen. Det unika och specifika med YH-utbildningar generellt är att de ska leda till arbete.

– Vi har fått ett enormt gensvar och märker tydligt att våra studerande är eftertraktade på arbetsmarknaden.

– Bland de som har gått våra YH-utbildningar hittills har de allra flesta fått anställning på intressanta arbetsplatser direkt i anslutning till sin examen.

– Vissa arbetsgivare som anställt någon av våra studenter, rekryterar gärna fler som examineras, eftersom de vet att de får medarbetare med en gedigen och modern utbildning. Det är vi väldigt stolta över, avslutar Daniela Lannsjö.

GDPR, DSO och NIS… Förkortningarna har duggat tätt det senaste året! Den nya dataskyddsförordningen, GDPR, trädde i kraft i maj och nu är även NIS-direktivet och lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster verklighet.

Därför har vi på Företagsuniversitetet haft anledning att vässa vår kompetens inom informationssäkerhetsområdet och bredda vårt kursutbud genom nya spännande samarbeten!

Nu kan vi därför erbjuda – med stolthet:

Diplomerad DSO på en kursdag med efterföljande kunskapstest med kursledare Jesper Thornberg från Evertrust Consulting. Jesper är jurist och systemvetare med fokus på IT-relaterad juridik. Han har själv verkat som dataskyddsombud.

Under kursdagen lär du dig bland annat rutiner och processer för dataskyddsombudet, att skapa rätt integritetskultur och att balansera rådgivning och kontroll av organisationen.

Läs mer här

Vi har även en ny kurs som heter ”Praktiskt dataskyddsarbete – ta GDPR-arbetet till nya nivåer”, som fördjupar kunskaperna om GDPR nu när arbetet ska fungera i vardagen! Kursen är på två dagar och kursledare är Farhoud Fazeli och Jesper Thornberg från Evertrust Consulting. Farhoud är certifierad IT-arkitekt och projektledare med gedigen erfarenhet inom projektledning, verksamhetsutveckling och dataskydd.

Under de två dagarna lär du dig bland annat att skapa rätt integritetskultur i organisationen, dataskyddsprinciper och hur de tillämpas i praktiken samt hantering av registrerades rättigheter.

Läs mer om kursen här

Dessutom har vi en ny kurs som heter NIS-direktivet - systematiskt arbete med informationssäkerhet. Kursledare där är Fia Ewald, som bland annat har varit enhetschef för MSB:s enhet för systematisk informationssäkerhet.

Under kursdagen får du bland annat lära dig att arbeta systematiskt med informationssäkerhet utifrån de nya kraven, informationsklassning och riskanalys och vad som gäller för incidentrapporteringen generellt

Fia är också kursledare för den nya kursen Informationssäkerhet för arkivarier. Det finns stora samordningsvinster att göra om man som arkivarie har djupare förståelse för hur arbetet påverkas av de ökade kraven inom informationssäkerhet!

Läs mer om NIS-direktivet här

Läs mer om Informationssäkerhet för arkivarier här

Emma Stenholm har precis tillträtt sin nya tjänst som Head of Business Continuity and Crises Management på Ericsson och känner sig både förväntansfull men också rustad för de nya utmaningarna. Hon är diplomerad säkerhetschef 2018.

Hur kommer det sig att du gick Säkerhetschef Diplomutbildning?
– Jag blev rekommenderad att gå just den här kursen från ett nätverk som jag är med i. Jag började titta på nätet och frågade min chef om jag kunde få gå.

– Jag hade arbetat som trygghetschef på MTR i två år och ville bygga upp mer kunskap inom vissa områden. Jag ville också ha dokumenterad kunskap och tyckte därför att det var viktigt att få avsätta tid för det.

Hur var det att börja kursen i slutet av 2017?
– Det var spännande. Jag hade läst på litet innan och funderat kring vad jag ville tillgodogöra mig i de olika blocken och vad jag ville ta med i mitt arbete efteråt.

Och hur blev det då?
– Det var väldigt lärorikt. Jag kände att jag kunde ta med mig något från varje del av utbildningen, även om jag tyckte att jag kunde vissa delar innan.

– Jag uppskattade verkligen utbytet med de andra deltagarna och drog många lärdomar från deras verksamheter. Sådant utbyte får man inte om man går intensivkurser i några veckor.

Men några utmaningar måste det väl ha varit?
– Det är klart att det i bland var en utmaning att få ihop arbetet med utbildningen. Det var inga problem när jag väl var på kursen men jag ville läsa på och göra hemuppgifterna ordentligt, samtidigt som det var väldigt mycket att göra på jobbet.

– I själva kursen var nog ekonomin tuffast. Jag hade noll förkunskap i ämnet men kursledaren var pedagogisk och bra och ställde upp med jättebra feedback.

Vad har du haft mest nytta av?
– Av helheten! Tidigare har jag jobbat mycket med utredningar men jag fick ändå många nya tankar kring hur man exempelvis skriver en konceptanmälan.

– Informationssäkerhet var ett grått block för mig innan kursen och där lärde jag mig också jättemycket. Det gav mig en mycket bättre förståelse och nu kan jag gå till IT-säkerhetschefen och till exempel diskutera LIS eller klassificeringar.

– Utbildningen har helt enkelt gett mig en större säkerhet på många områden och en stabilare bas i verksamheten.

– Den skapade också större nyfikenhet på många områden. Det vore kul att kunna ännu mer, kunskap är ju makt.

Du har också precis bytt jobb?
– Ja, jag är ny Head of Business Continuity and Crises Management på Ericsson och tillhör Security som består av 100 medarbetare i hela världen: Jag är organiserad direkt under koncernsäkerhetschefen och sitter med i ledningsgruppen.

– Tanken är att jag ska vara med och bygga upp en ny organisation kring kris och kontinuitet. Jag kommer självklart ha mycket användning av det jag lärde mig i kursen. Jag läste faktiskt igenom kursmaterialet nu under sommaren för att få förbereda mig!

”Ekonomi är en möjlighet för säkerhetschefen”

Emma Stenholm tyckte att ekonomi var ett av de svåraste ämnena - så varför ingår det i säkerhetschefsutbildningen? Jo, säkerhetschefer behöver kunna förklara varför säkerhetsåtgärderna inte syns i resultaträkningen och äska pengar för investeringar på ett sätt som beslutsfattarna förstår. Därför ingår två dagars säkerhetsekonomi i utbildningen.

Owe Marstorp har utbildat säkerhetschefer i säkerhetsekonomi i elva år och därmed mött många av landets säkerhetschefer.

Hur är det att utbilda säkerhetschefer i ekonomi?
– Det händer att deltagare i sina befattningar har en klar relation till området ekonomi men de är i klar minoritet. Flertalet kursdeltagare på Säkerhetschef – diplomutbildning är personer som inte haft ett ekonomiskt ansvar med större delaktighet i ekonomiska styrningen.

– De har kanske ansvarat för ett specifikt kostnadsställe men saknar sammanhanget för ekonomiska flöden och hur ekonomiska processer ser ut. De behöver få tillgång till just den där helheten.

Du har två dagar i säkerhetschefskursen, hur ser de dagarna ut?
– Den första dagen bygger jag helheten kring hur man som beslutsfattare ser på verksamheten och dess ekonomiska förutsättningar. Vi pratar bland annat om rapporter, resultaträkning, balansräkning, nyckeltal, olika styrmodeller men framför allt hur rollen inom säkerhet påverkar och kan påverka ekonomin.

– Man driver ju kostnader när man jobbar med säkerhet och det kan vara svårt att förklara att de åtgärder man vidtar inte syns i resultaträkningen. Ökad stabilitet och kapacitet samt färre incidenter syns ju inte men gör att affärsprocesserna fungerar bättre och ekonomin blir stabilare.

– Under den andra kursdagen belyser jag hur man kan använda den information man har för att ta fram underlag och kunna presentera dem. Vi utgår ifrån verksamhetens behov av åtgärder som påverkar lönsamheten, skapar resultatförbättring och värdeökningar kopplat till risker och mängden av incidenter.

Kursdeltagarna får också en hemuppgift att göra?
– Ja, den består av ett case som de sedan kan använda sig av i sin verklighet och när de ska presentera något för att äska pengar. Några tycker att uppgiften är svår till att börja med men de får naturligtvis stöd och återkoppling. Jag släpper aldrig igenom någon som inte fått klarhet och förstår helheten.

– Många säger att hemuppgiften får alla bitar att falla på plats. Det var en kursdeltagare som tog kontakt med mig och sade att ”jag gjorde som du sade och nu fick jag igenom mitt äskande för första gången någonsin”.

Vad är det som säkerhetscheferna upplever som knepigast?
– Det är olika men det handlar bland annat om att förstå en del begrepp som resultat, vinst, lönsamhet samt hur aktiviteter och incidenter påverkar verksamheten och dess ekonomi.

– Även om några tycker att säkerhetsekonomi är svårt så ser de också möjligheten i yrkesrollen. Ekonomi är en viktig del för alla med en ledar- eller chefsroll och jag vet att det funkar!

Den populära kursen Säkerhetschef 2020, som riktar sig mot säkerhetschefer som arbetar i några år och som vill ta in nya infallsvinklar och uppdaterad kompetens, har nu bytt namn och heter Säkerhetschef 2025.

– När kursen gick första gången för ett par år sedan tyckte vi att 2020 var ett bra framtidsperspektiv men nu tar vi sikte på år 2025 i stället, berättar Lotta Eriksson, ansvarig för Företagsuniversitetets säkerhetskurser.

Har innehållet förändrats något i samband med namnbytet?

– Vi uppdaterar hela tiden kursinnehållet för att det ska vara så aktuellt och relevant som möjligt men de stora dragen är desamma.

– Det är fortfarande två dagar i kvartalet under ett år och vi har stort fokus på affärsmannaskapet, hur säkerhet kan kopplas till affären och säkerhetschefens roll i organisationen. Det är även fortsättningsvis olika block om den nya typen av brottslighet, som grov organiserad kriminalitet och cyber crime.

Säkerhetschef 2025 går en gång om året och nästa kursstart är den 25 april 2019!

Läs mer här

GDPR, begreppet var på allas läppar under våren och ett dåligt samvete för några. Runt den 25 maj exploderade mejlboxarna med informationsmejl om integritetspolicies. Sedan tog det slut, luften gick ur och vardagen tog vid. Vad händer med GDPR nu, vad är nästa steg och nästa utmaning?

– Min uppfattning är att många företag har jobbat hårt med att implementera det nya regelverket och att det inneburit stora utmaningar, kommenterar Jesper Thornberg, GDPR-expert vid Evertrust Consulting.

– En av de största utmaningarna nu, som jag ser, är att öka förståelsen internt och få klart för sig hur man jobbar proaktivt med personalen.

Enligt Jesper Thornberg tar dataskyddsarbetet ny fart nu, och kanske framför allt när resultaten av Datainspektionens första tillsynsärenden presenteras. De har utlovats nu till början av hösten.

– Tittar man på vad de olika tillsynsmyndigheterna i Europa har sagt så kommer vi bara att se begränsade granskningar inom vissa fokusområden, förutom såklart när anmälningar kommer in från allmänheten.

– Datainspektionen säger till exempel att de huvudsakligen kommer att fokusera på myndigheter, kommuner, landsting, teleoperatörer, banker och försäkringsbolag.

–Framför allt kommer de att granska att man tillsatt ett Dataskyddsombud. Så det är inte någon jättegranskning att vänta än, förtydligar han.

Sätt interna processer
Därmed kan man förstås inte luta sig tillbaka, utan nu handlar det om att fylla det yttre GDPR-skalet som de flesta redan fått på plats.

Du kanske har din integritetspolicy och information på plats – nu ska du också exempelvis kunna hantera förfrågningar från de personer du har registrerade i dina register i praktiken. Det finns därför en hel del utmaningar att möta, både att sätta interna processer och hitta nya roller.

– Jag tror inte att man har hunnit trimma in sina processer ännu, vilket innebär att mycket av arbetet fortfarande sker manuellt i handläggningen, konstaterar Jesper Thornberg.

– Dessutom har många företag varit konsulttunga, eftersom de inte haft egen kompetens. Nu ska de få det att fungera i praktiken på egen hand.

Stora behov av säkerhet
Jesper Thornberg tycker sig se att många företag har kommit till en viss mognad och men understryker att det fortfarande – och under lång tid framöver - finns mycket kvar att göra.

– Framför allt handlar det om att ha bra koll på vad det är för typ av uppgifter man har och om man har rätt att ha dem.

– Sedan måste man fokusera på säkerhet. Säkerheten ska vara anpassad efter den typ av uppgifter man har i företaget. Tyvärr sätter många sällan säkerheten i främsta rummet, trots att det finns stora behov av gå igenom sina säkerhetsrutiner, understryker han.

Det kanske inte alltid är nödvändigt att ha skrivna rutiner i små företag men alla måste, enligt Jesper Thornberg, se över hur de säkrar sina uppgifter – det kan vara en fråga om överlevnad för företaget!

– Vad händer om ni blir hackade, om ni inte kommer åt era uppgifter eftersom de krypterats av någon annan eller om information kommer ut på annat sätt? frågar han retoriskt.

Förutom verksamhetsförståelse ställs det krav på förståelse för lagstiftningen, säkerheten och systemen, därför måste både representanter från juridik, IT och säkerhet involveras i dataskyddsarbetet och de projekt som drivs på företagen, enligt Jesper Thornberg.

Varierande mognad
Det finns, av förklarliga skäl och med storleken på eventuella sanktioner, en stor diskrepans mellan mindre bolag och jättekoncerner i GDPR-mognad.

Några lever kanske i villfarelsen att nu när de har en integritetspolicy på plats så är de klara. Men det är nu arbetet börjar!

– Vi får successivt en del praxis från DI om hur man får hantera uppgifterna. Får man exempelvis mejla lönespecifikationer? Det kan man per definition tycka är ok men en del anger sjukdagar på lönespecen och då är det en känslig uppgift som inte får mejlas, utan att först vidta vissa säkerhetsåtgärder, poängterar Jesper Thornberg.

Utbildning viktigare än någonsin

Som GDPR-konsult och GDPR-kursledare ser han framtiden an med stor tillförsikt och spänning.

– På kort sikt nu under hösten, tror jag att vi fortfarande kommer att få jobba med utbildning, konsekvensbedömningar, interna processer samt ordning och reda.

– På längre sikt kommer det finnas ett stort intresse för DSO-rollen. Många har ju valt att lägga DSO-ansvaret på konsulter i stället för att utse någon internt, när man vill kunna ägna sig åt kärnverksamheten.

– Och utbildning inom dataskyddsarbete är viktigare än någonsin. Det finns ju ett löpande behov av dataskyddsombud men man måste också ha kunskaper i hur man hanterar sina personuppgifter med hög säkerhet utan att sätta krokben för verksamheten.

– Dessutom kommer det allt fler best practise, man lär sig av att veta hur andra har gjort. Det finns ett stort behov av att höja kompetensen i hur man får, bör och måste agera, avslutar Jesper Thornberg.

Läs mer om Företagsuniversitetets satsning på informationssäkerhetskurser här!

Uppgradera din kompetens inom GDPR! Läs mer om några av våra kurser!

Diplomerad DSO

Praktiskt dataskyddsarbete

NIS-direktivet

- Jag vill ge åldersdebatten ny energi, alla åldrar behövs på arbetsplatsen. Det säger John Mellkvist, som är högaktuell när det gäller åldersfrågor. Han menar att det är viktigt att ha en åldersmedveten hållning i sitt ledarskap och i sin verksamhet. En mixad åldersstruktur skapar inte bara bättre förutsättningar för framgångsrik och lönsam affär utan också för bättre hälsa. Samtidigt är säkerhetsbranschen är inte känd för att satsa på yngre förmågor, snarare tvärtom!

Det senaste året har åldersdiskriminering och begreppet ”ålderism” duggat tätt i debatter, sociala flöden och på föreläsningar. Det förknippas till stor del med John Mellkvist, som driver frågan om att ha en åldersmedveten hållning på landets arbetsplatser och bättre förståelse generationer emellan.

– Ålderism är ett begrepp jag plockat upp. Det förekom första gången i Washington Post 1968, då Carl Bernstein intervjuade psykologen Robert Butler som använde ordet ’ageism’.

– Jag tycker att det är ett bra ord. Det är en ism, precis som i sexism och rasism - men också den ism som får minst uppmärksamhet. Jag tycker att ordet förtjänar att belysas mer så jag försöker bygga ut begreppet för att modernisera synen på ålder och ge åldersdebatten ny energi, förklarar han.

Åldersmedveten struktur ger hållbar verksamhet
En åldersmedveten organisation har mycket att vinna, inte minst ur marknads- och därmed lönsamhetsperspektivet.

– Det är viktigt att känna till hur olika generationer fungerar för att bättre förstå varför man behöver varandra och varför man exempelvis inte bara ska rekrytera unga.

– Dessutom ska man tänka på att de som är äldre än 65 år i dag kontrollerar någonstans 70-80 procent av det samlade sparkapitalet i vår del av världen. Man bör involvera personer ur denna åldersgrupp om man vill nå den, påpekar John Mellkvist.

Ålder speglar förmåga och vitalitet
Undersökningar visar att ålder är ett relativt begrepp och tidpunkten när man blir gammal flyttas fram hela livet. När man är 15 tycker man att 25 är gammalt och när man är 50 tycker man kanske att de som är 65 är gamla.

– Vi måste få yngre att förstå att någon som är dubbelt så gammal kan vara minst lika vital. Ålder är inte en siffra, utan en fråga om individuell förmåga och vitalitet. Vi borde prata om personlighet, kompetens och attityd i stället för årsringar, summerar han.

När kom Internet in i ditt liv?
När generationsskillnader står på agendan, menar John Mellkvist att den tidsanda vi är födda i spelar stor roll.

– Sedan finns det flera aspekter att tänka på, jag brukar lyfta fram tre. Det första är att vi pratar om en schablon, det finns alltid några som inte känner igen sig i beskrivningen, understryker han.

– Det andra är hur Internet kom in i vårt liv. Växte vi upp med det i vår hand eller har vi fått ta ett aktivt steg för att lära oss det? Det tredje är vilka större omvärldshändelser och attityder som formade oss i de senare tonåren, den tid då vi utvecklas mest som individer.

– När det gäller Internet ser vi till exempel stora skillnader på hur nätet används. Personer födda på 50- och 60-talen har ofta både tid och tålamod och blir gärna väldigt dedikerade och utåtriktade på nätet.

– Den yngre Z-generationen däremot, föredrar chattar och avgränsade forum eftersom de har lätt att förknippa Internets räckvidd med risker som stress, mobbing och näthat. För att möta upp detta och maximera möjligheterna finns en klar poäng i att låta äldre och yngre samverka i de digitala miljöerna.

Baby boomers protesterar - även i dag
Saker som har påverkat oss i sena tonåren kan alltså ta sig uttryck i äldre dagar. John Mellkvist nämner generationen som föddes på 1940- och 50-talen - den så kallade Baby Boomergenerationen, födda i vågen av optimism och framtidstro efter andra världskrigets slut.

– De blev vuxna i en tid då det handlade om frigörelse, Vietnammotstånd och protester mot orättvisor i världen, säger han.
– Nu, när de som fortfarande är pigga, tvingas gå i pension mot sin vilja, protesterar de! Helt naturligt kan tilläggas.

Stor respons kring åldersdiskriminering
Själv uppmärksammade John Mellkvist behovet av att lyfta åldersfrågan i samband med att han som omvärldsspanare började föreläsa publikt 2015. Frågan fanns med i hans framtidsföreläsningar, där han bland annat berättade om Silicon Valley-företagens satsningar på fokusområdet ålder kopplat till hälsa.

– Många av våra allvarligaste sjukdomar är åldersrelaterade, så företag som Facebook och Google satsar enorma belopp i Medtechföretag – inte för att få oss att leva för evigt utan att för att vi ska ha ett friskare liv så länge det pågår.
– Jag förstod att det skulle beröra många när jag började prata om åldersdiskriminering men anade inte vilken respons jag skulle få.

Tuff arbetsmarknad för äldre
John triggades av intresset och började läsa in sig på forskning och hur det ser ut på dagens arbetsmarknad.

– Samtidigt fick jag mejl och kommentarer från personer, både perifera och i min närhet, som mött motstånd i alldeles för unga år och kom fram till att det behövdes opinionsbildning på området.

– Det föll sig naturligt att jag skulle driva frågan. Jag kände verkligen att jag hade argumenten och har alltid uppskattat samvaro med människor i olika åldrar, förklarar han.

Att driva opinionsbildning om ålderism är inget han gör som uppdrag av någon, även om han är PR-konsult till professionen.
– Det är ett personligt projekt, engagemanget är mitt och kommer inifrån – men jag lär mig mycket i yrkesrollen under tiden, avslutar han.

Längre ner i artikeln ger John Mellkvist några råd kring det hållbara arbetslivet och beskriver olika generationers "kännetecken".

Omvänd åldersdiskriminering i säkerhetsbranschen?

Säkerhetsbranschen är inte känd för att satsa på yngre förmågor, snarare tvärtom! Branschen efterfrågar välutbildade säkerhetschefer och experter men när de väl finns där, med kompetens och entusiasm, är marknaden sval. I stället rekryterar man gärna medarbetare som man kan identifiera sig med.

I flera år har det sagts att branschen måste moderniseras och att det behövs fler välutbildade säkerhetschefer. Ändå är det svårt att som ung och ny i branschen få arbete. Titta på vilket säkerhetsarrangemang som helst och räkna de som är under 40 år - och hur många kvinnor finns det i rummet?

– Jag är helt övertygad om att man måste ta in olika perspektiv, oavsett om vi pratar ålder, kön eller bakgrund, om man menar allvar när man säger att man vill skapa något nytt, kommenterar Pontus Winstén, säkerhetskonsult vid 4C Strategies och aktiv i ASIS. 
– Det är uppenbart att en mix av kompetenser, kön och åldrar bidrar till utveckling av säkerhetsbranschen.

Nätverkande viktigt
Själv gick han Risk- och krishanteringsprogrammet på Mittuniversitetet som 22-åring. Sin C-uppsats skrev han om säkerhetskultur. Han tyckte att det var tydligt att det inte spelar någon roll hur många dokument man har om organisationen inte är mottaglig.

Som 23-åring insåg han att det är likadant att vara välutbildad i säkerhetsbranschen:
– Jag har alltid tyckt att man har stor nytta av kvalificerade nätverk, så jag gick tidigt på ett halvdagsseminarium med andra säkerhetschefer. Där stod alla och pratade med varandra och vände ryggarna till, så jag kände mig helt ’lost’, beskriver han.

Pontus tog dock egna initiativ och fick kontakt med några av deltagarna under en paus. Det var också så han fick sitt första jobb, som utredare och riskanalytiker. Samtidigt engagerade han sig i relativt nystartade ASIS Young Professionals, YP.

Yngre kan fylla kompetensgapet
– ASIS YP blev ett forum för att bli insläppt i branschen, oavsett om du var ung i tjänst eller ung till åldern. Ingen ska behöva känna som jag gjorde på det där första seminariet.

– Vår avsikt var att underlätta för andra i liknande situation att börja bygga sin karriär i säkerhetsbranschen. Det var – och är – uppenbart att branschen i sig är inne i en utveckling och att det finns ett gap, där de yngre kan bidra till utveckling, eftersom många är 40 plus och har jobbat i 20 år, poängterar han.

I ASIS YP var han med och byggde upp en väl fungerande arbetsgrupp som bland annat tog fram ett lyckosamt mentorsprogram och arrangerade olika evenemang som skulle främja nätverkandet.

Rekryterar likasinnade
Han ser fortfarande att många vid rekryteringen väljer en medarbetare som är lik en själv.

– Man rekryterar poliser och militärer eller någon som man känner sedan tidigare, eftersom de anses vara mer kvalificerade.
– Risken om man rekryterar en gammal kompis är att det snart sitter två personer där och kör på i samma gamla hjulspår i stället för att skapa något nytt.

– Det blir ett problem om man har ambitionen att avdelningen ska få större mandat. Då måste man påvisa resultat och det gör man inte om man inte tänker nytt.

Här tycker Pontus att det behövs fler förebilder.
– Det finns avdelningar och säkerhetschefer som lyckas och de borde lyftas fram mycket mer, som Uppsala universitet. Där har säkerhetschefen Christina Bohman lyckats få en framgångsrik säkerhetsavdelning, som växt med olika kompetenser och åldrar, exemplifierar han.

– Det handlar om att våga rekrytera medarbetare som inte är som du själv i ålder och bakgrund. De yngre, både killar och tjejer, behövs för att driva utveckling och verksamheten framåt, avslutar Pontus Winstén, i dag 28 år ung.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

RÅD
John Mellkvists råd för ett hållbart arbetsliv:

• Individen och dess attityd övertrumfar allt. Släpp därför skrivborskanten och träffa så många kandidater som möjligt IRL. Först då vet du vad du får.
• Blanda generationer, eftersom dessa naturligt har olika egenskaper och ideal. Drivkrafterna kan variera enormt – både kopplat till var i sin egen utveckling man befinner sig, men också i vilken tidsanda man är född. Satsa alltså inte bara de som vill uppfylla sina egna drömmar utan också människor som står för flit och nit och omtanke om andra.
• Äldre arbetskraft adderar trygghet genom sin livserfarenhet. Det är en viktig aspekt, inte minst nu när ohälsan bland de unga ökar.
• Gör rätt, men glöm inte att också kommunicera detta externt så att andra kan ta intryck. Många arbetar redan gränsöverskridande och över generationsgränser men kommunicerar inte ut det.
• Satsa på ett åldersmedvetet ledarskap; läs på om generationsfrågor, åldersspridning och åldersdiskriminering. Betona i era platsannonser att ni eftersträvar en blandad åldersstruktur och ser positivt på sökande i alla åldrar.

FAKTA:
Olika generationers kännetecken – sammanställt av John Mellkvist:
Soldatgenerationen (The Greatest Generation): 1901-1926
•    Levde genom två världskrig
•    Lade grunden för stora delar av välfärdssamhället
•    Uppoffring, plikt och sparsamhet är nyckelord
•    Hög tillit till nationella institutioner
 
Den tysta generationen: 1927-1945
•    Levde genom andra världskriget + återuppbyggnaden
•    Försiktighet och flit är nyckelord
•    Varaktighet och kvalitet (snarare än snabbhet)
•    Priskänsliga och lojala (butikskuponger fungerar mycket bra)

Baby Boomer-generationen: 1946-1964
•    Friskare och förmögnare än tidigare
•    Tillväxt en norm – de första materialisterna
•    Politiskt präglade sedan ungdomen (68-rörelsen)
•    Socialt/globalt uppvaknande
•    Rock’n’roll, sexuell frigörelse, Kärnkrafts/Vietnammotstånd
•    Idealister och levnadsglada – ungdomsbeteenden
•    Definierar sig genom sitt yrke
•    Definierar sig INTE genom ålder
•    Varumärken = social tillhörighet
•    Hög arbetsmoral (”Do or Die”)
 
Generation X: 1965-1980
•    Pragmatiska
•    Cyniska och ironiska
•    Litar på sig själva mer än institutioner
•    Varumärkeskritiska (Måste ge tillbaka på relevant sätt)
•    Lojala mot människor snarare än företag
•    Hierarkimotståndare – kräver öppen dialog med alla (oaktat rang)
•    Gillar internets öppenhet och räckvidd för att påverka
•    ”Work hard – play hard” (tänk ”after work”)
 
Xennials: 1977-1983
•    Mikrogeneration mellan X och Y
•    Mer gemensamt sinsemellan inom generationen än med X och Y
•    Började livet utan internet – fick ta ett aktivt steg när det kom
•    61 % i undersökning tycker/tror att man aldrig blir riktigt vuxen
•    Dras (därför) till vuxna ideal, regler och normer
 
Generation Y (Millennials): 1981-2000
•    Första generationen som växt upp med internet
•    Digitalt medvetna och skickliga
•    Första generationen som ägt mobiltelefon, laptop och ibland bil sedan unga år
•    Fortsätter vara unga länge, väntar med att flytta hemifrån
•    Värderingsstyrda (väljer varumärken och chefer)
•    Drivs av att förverkliga drömmar och bryr sig inte om institutioner
•    Gillar global gemenskap kring viktiga frågor
•    Ogillar stress
•    Förväntar sig kreativt delägarskap i sin relation till varumärken
 
Generation Z: 2000-
•    Generation som drivs av ordning och kontroll
•    Har upplevt otrygghet – söker kontroll och trygghet
•    Växt upp i ungdomsfixering – dras till vuxenideal
•    Föräldrar som bästa vänner/förebilder
•    Söker allt som är äkta, svårt för ironi, avskyr falskhet
•    Haft frihet, vilket skapat betygs- och prestationsstress
•    Oro för framtiden, ökande stress och psykisk ohälsa
•    Uppvärderar ”riktiga” yrken med tydlig klang
•    Värderingsstyrda och självlärande
•    Umgås helst i mindre forum (öppenhet = risker)

Lunds universitet och Företagsuniversitetet är laddade inför kursen Introduktion till Säkerhetsvetenskap (7,5 hp) som inleds i september. I dagarna har representanter från Lunds universitet varit och bekantat sig med Företagsuniversitetets lokaler. Och intresset för den unika kursen är stort!

Vi har ju tidigare berättat att Företagsuniversitetet och Lunds universitet inlett ett samarbete kring kursen Introduktion till Säkerhetsvetenskap, som kan ge 7,5 högskolepoäng. I september är det dags för kursstart och intresset för kursen är stort!

I veckan var Jonas Borell och Calle Rosengren från Lunds universitet på besök för att bekanta sig med kurslokalerna.

Den nya och unika kursen ska introducera vetenskapliga grunder för ett organisatoriskt och systematiskt säkerhetsarbete. Ett antal erkända forskare kommer att hålla i sina respektive ämnesområden, som exempelvis händelsehantering ur ett kommunikationsperspektiv, beslutsfattande under osäkerhet, säkerhetskultur och grundläggande underrättelseanalys.

– Det är viktigt att understryka att det här är en introduktionskurs, där examinationen består av ett antal mindre hemuppgifter mellan kursdagarna. Tanken är att deltagarna ska tillämpa teorier från kursen på sitt eget arbete. När hemuppgifterna är godkända får deltagaren högskolepoäng, poängterar Jonas Borell, som är kursansvarig.

Handledning under hela kursen

Han kommer själv att inleda kursen och ge en tydlig bild av målen, studieteknik och examinationsprinciper. Han är dessutom handledare och finns tillgänglig hela kursen för att ge kursdeltagarna det stöd som behövs.

– Kursen kommer inte bara bestå av teori, utan deltagarna ska lära sig att använda teorierna i det egna arbetet, oavsett om det handlar om att göra analyser eller blicka framåt. Det kommer förstås också bli ett stort erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagarna, fortsätter han.

– Vi är vana vid att arbeta med kursdeltagare som har varierande utbildningsbakgrund och anpassar naturligtvis undervisningen utifrån det. Det brukar ge väldigt goda resultat, konstaterar Calle Rosengren, föreståndare för Arbetsmiljöhögskolan tillika arbetsmiljöforskare.

Kursen Introduktion till Säkerhetsvetenskap består av sex kursdagar hos Företagsuniversitetet med ungefär en månad och självstudier däremellan. Det är Lunds universitet som utfärdar högskolepoängen efter kursen, när hemuppgifterna är godkända.

Läs mer och säkra din plats här

Att gå utbildning kan bli ett vinnande koncept. Det vittnar Stefan Kinert, Lars Zetterström och Richard Buske, delägare av KRONAN Säkerhet, om. De träffades på säkerhetschefsutbildningen på Företagsuniversitetet för 12 år sedan och driver i dag ett företag i framkant.

Det var den 15 maj 2006. Säkerhetschef – diplomutbildning inleddes på Företagsuniversitetet med fyra dagar om målet som säkerhetschef, riskhantering och missbruk. Bland de 20 deltagarna fanns Stefan Kinert, Lasse Zetterström och Richard Buske, fram till dess okända för varandra.

Stefan var försäkringsmäklare och delägare i företaget Kronan Försäkringskonsult och Lasse var säkerhets- och brandskyddskonsult på Brandskyddslaget AB.

De satt bredvid varandra och började ganska omgående diskutera framtida planer ihop. I raden bakom satt Richard. Han var då säkerhetskoordinator med ansvar för all säkerhet inom Nordic Hotels i Stockholm.

Under åren som följde träffades de tre i olika sammanhang men framför allt på en årlig återträff på Utö.

– Vi kände tidigt att vi ville göra något tillsammans. Stefan kunde försäkringar och jag kunde brand och tillsammans kunde vi säkerhet, rekapitulerar Lasse Zetterström.

Tre aktiva säkerhetskonsulter
Tankarna formades till verklighet och 2009 bildade Stefan och Lasse företaget KRONAN Säkerhet AB. Affärsidén då var företrädesvis ”säkerhetschef att hyra”.

Med tiden har företaget även utvecklat utbildnings-, rådgivnings- och utredningsverksamhet av allt från bedrägerier till grov kriminalitet. För den delen av verksamheten har företaget kontrakterat sju tidigare utredningspoliser.

Det är inte en underdrift att säga att KRONAN Säkerhet har blommat upp det senaste året. Inte minst har företaget blivit mer synligt och välkänt. Det har sin förklaring i att den tredje kurskamraten, Richard Buske, har anslutit.

– Den 1 oktober 2017 kom Richard in som partner och då gick vi från att vara ’två lata delägare till att bli tre aktiva konsulter’, säger Lasse Zetterström skämtsamt.

Richard kom närmast från rollen som säkerhetschef i Sollentuna kommun och var ett välkänt namn genom sitt engagemang i olika nätverk och sociala kanaler.

Hans intåg har onekligen satt sina spår; bland annat har flera nya samarbeten inletts, en ny hemsida sjösatts och företaget har tagit klivet in i sociala kanaler.

– Vi är i dag tre partners som kompletterar varandra enormt. Vi har olika erfarenheter med oss in i arbetet och helt olika nätverk men allt hänger ändå ihop, konstaterar Richard.

Hantering av hot och våld på arbetsplatsen
KRONAN Säkerhet arbetar tillsammans med Företagsuniversitetet kring den nya kursen ”Hantering av hot och våld på arbetsplatsen”.

Det är en intensiv kurs på en dag för alla som arbetar på arbetsplatser där det kan förekomma hot och våld och för alla som ska vara till stöd för personer i utsatta situationer.

– Det kan vara medarbetare i kommunal verksamhet som förtroendevalda, i skolverksamhet, inom socialtjänsten, på akutmottagningar eller på arbetsplatser som har många besökare - som butiker och receptioner - där hotfulla situationer kan uppstå, beskriver Stefan Kinert, som genomför kursen tillsammans med en erfaren tidigare polis.

Utbildning föder utbildning
Alla tre brinner för utbildning och förklarar att ”utbilda är att utbildas”. De är sedan flera år kursledare i Företagsuniversitetets kurser Säkerhetschef - diplomutbildning och Säkerhetssamordnare.

– I varje utbildningssituation lär vi oss själva något från kursdeltagarna. Vi gillar dessutom förändring och om vi kan få en kursdeltagare att känna att de får med sig nytta och glädje så ger det oss tillfredsställelse också, konstaterar Stefan, Lasse och Richard samstämmigt.

– Vi vill bidra till framtidens säkerhetsbransch och det är en enorm drivkraft att få se personer utveckla sig, fortsätter Richard, som också sitter med i ledningsgruppen för ett par av Företagsuniversitetets YH-utbildningar.

Han tycker att branschen rör sig framåt när det gäller kompetensutveckling och nätverkande men att det många gånger är människor runt omkring säkerhetscheferna som behöver öka sin kompetens för att hela säkerhetskulturen ska lyftas.

Roligt på jobbet ger ett bra jobb
En av KRONAN Säkerhets ledstjärnor är ”att ha roligt på jobbet”.

– Har man roligt på jobbet blir det också ett bra jobb, sammanfattar Lasse Zetterström.

– Samtidigt är det viktigt med kvalitet och avsikten i allt vi gör är att få en nöjd kund eller en kund som tycker att vi överträffar deras förväntningar. Så har vi alltid jobbat men det är tydligare uttalat och syns mer nu.

Visionen är att växa organiskt med människor de tycker om och i samverkan med andra.

– Vi har nischat in oss på ett område som är ganska eftersatt, med de mjuka värdena, som rådgivning, utbildning och krisövningar, där huvudperspektivet är att öva krisorganisationen och staben genom olika scenarier, säger Stefan Kinert.

– Vi pratar mycket framtid och ser otroligt ljust på den. Det väntar många spännande samarbeten och uppdrag framöver! aviserar de tre aktiva konsulterna avslutningsvis.

Läs mer om Hantering av hot och våld på arbetsplatsen

Företagsuniversitetet och KRONAN Säkerhet har tecknat ett avtal om att tillsammans genomföra kurser i ”Hantering av hot och våld på arbetsplatsen”!

Kursen, som är på en dag, riktar sig till personer inom både privat och offentlig sektor som riskerar att utsättas för hot eller våld i sitt arbete, men är även anpassad för dig som ska vara till stöd för personer i en utsatt roll.

Perspektiven är före – under – efter en incident, och ger deltagaren verktyg för att bedöma och avvärja hot. Tekniska hjälpmedel och rutiner i samverkan ger bra skydd. Vi talar om vad man får göra och vad man inte får göra under en incident. Hur hjälper vi den som är hotad eller råkat illa ut? Kamratstöd och checklistor lindrar effekterna och gör att dina medarbetare snabbare kan hantera och komma ur traumat.

Vi erbjuder kursen både som öppen och som företagsanpassad.

Första kurstillfälle är den 14 juni 2018 – håll utkik för mer information och anmäl dig på Företagsuniversitetets hemsida från och med torsdagen den 26 april!

På bilden syns från vänster Stefan Kinert från KRONAN Säkerhet, Lotta Eriksson, Stefan Haglund och Daniela Lannsjö från Företagsuniversitetet och Richard Buske från KRONAN Säkerhet.

Välkommen!

Behovet av säkerhet och trygghet bara ökar och därmed även behovet av fördjupad kompetens . Därför är vi omåttligt stolta över att vi nu kan erbjuda två heta nyheter! Det ena är att vi i ett unikt samarbete med Lunds universitetet genomför "Introduktion till Säkerhetsvetenskap (7,5 hp)" och det andra att vi den 23 maj kör den första omgången av den nya endagskursen "Påverkansoperationer", i samarbete med experter på Vesper Group.

Låt oss börja med att berätta den glada nyheten om kursen "Introduktion till Säkerhetsvetenskap", som genomförs i samarbete mellan Lunds universitet och Företagsuniversitetet. Det är en kurs som introducerar vetenskapliga grunder för ett organisatoriskt säkerhetsarbete.

Syftet är att stärka deltagarnas förmåga att leda och bedriva ett effektivt organisatoriskt säkerhetsarbete.

Kursen består av sex kurstillfällen (sex heldagar med ungefär en månad mellan) hos Företagsuniversitetet i Stockholm och självstudier däremellan. De självständiga studierna omfattar läsning av litteratur och lösning av en serie hemuppgifter. Hemuppgifterna utgör kursens examination.

Det är naturligtvis Lunds universitet som utfärdar högskolepoängen och kursens lärare är handplockade experter inom respektive område. Självklart kommer ansvariga från Lunds universitet att finnas på plats vid varje kursdag.

Kursens innehåll har följande uppdelning:

• Introduktion, kunskapsområdet säkerhetsvetenskap samt principer för ett systematiskt säkerhetsarbete
• Händelsehantering ur ett strategiskt kommunikationsperspektiv
• Beslutsfattande under osäkerhet
• Säkerhetskultur och dess relation till säkerhet
• Mellanmänskliga relationer
• Grundläggande underrättelseanalys

Vad är det för behörighetskrav undrar då vän av ordning! Glädjande nog är svaret att alla som arbetar med säkerhet (som säkerhetschefer, säkerhetssamordnare och motsvarande), är behöriga att söka till kursen. Visst låter det superkul?

Läs mer här: Introduktion till Säkerhetsvetenskap (7,5 hp)

Är du utsatt? Hur? Och hur vet du det?

Och den andra spännande - och högaktuella - kursen heter "Påverkansoperationer". Kursen, som är på en dag, syftar till att skapa en grundläggande förståelse för hur påverkanskampanjer fungerar, hur de genomförs och hur den egna organisationen kan förhålla sig till detta på ett sätt som höjer beredskapen och ökar förmågan att hantera eventuella incidenter.

De namnkunniga kursledarna kommer från Vesper Group och heter Kim Elman (som är operativ chef Cyber Threat Intelligence & Response) och Björn Lysell (som är Director Security Intelligence Management).

Kursen vänder sig till alla som arbetar med säkerhet (som säkerhetschefer, säkerhetssamordnare, säkerhetsstrateger) eller med kommunikation men också chefer och ledare - det vill säga egentligen alla som behöver kunna förstå mekanismerna bakom påverkansoperationer och hur dessa kan förebyggas och hanteras - vilket inte är minst viktigt nu i valtider och när många viktiga samhälls- och näringslivsfrågor står på dagordningen!

Läs mer om kursen här: Påverkansoperationer