Samverkan och AI två heta ämnen i Almedalen
2025-07-01Det är ingen underdrift att säga att SäkerhetsArenan blev en riktig och viktig mötesplats under Almedalsveckan i Visby. Totalt 21 seminarier under 3 intensiva dagar avverkades, de allra flesta inför fullsatt sal och med högkvalitativa föreläsare och pandeldeltagare på scenen i Fornsalen på Gotlands Museum. Totalt genomfördes 2 453 programpunkter mellan den 22 och 26 juni. Generellt var AI, desinformation, samverkan och infiltration återkommande ämnen som diskuterades på många arenor under Almedalsveckan - inte minst på SäkerhetsArenan.
SäkerhetsArenan 2025 invigdes av Jeanette Lesslie Wikström, vd för SäkerhetsBranschen, och Gotlands landshövding Charlotte Petri Gornitzka.
– Säkerhet har aldrig varit så viktigt och påtagligt som nu, sade landshövdingen och fortsatte:
– Samverkan är viktig och nu är det tid för samling. Ni på Säkerhetsarenan är ett uttryck för detta.
Företagsuniversitetet stod som värd för två seminarier, ett på tisdagen och ett på onsdagen. Tisdagens seminarium genomfördes i samarbete med SäkerhetsBranschen och Säkerhetsföretagen och hade fokus på desinformation och påverkansoperationer.
– Vi vet att desinformation och påverkansoperationer är reella hot. De kan destabilisera samhällen, underminera tillit och påverka både vår säkerhet och självbild. Så inledde den - med kort varsel - inhoppade moderatorn Lotta Eriksson från Företagsuniversitetet.
Gunnar Karlson, säkerhetsrådgivare på Vesper Group och tidigare chef för MUST, inledde därefter med att ge några högaktuella nyckelord; Kina, Ryssland, Donald Trump, Mellersta Östern, Ukraina, terrorism, demokratin tillbakatryckt, folkrätten ifrågasatt… Det här är trender som han menade att vi måste förhålla oss till under en överskådlig framtid.
– I den miljön är desinformation, propaganda eller illegitima påverkansoperationer ett av de verktyg som antagonistiska aktörer använder sig av för att främja sina egna intressen och för att skada oss och våra vänner och allierade, konstaterade han.
Enligt Gunnar Karlson kan påverkansoperationerna ha olika principiella syften.
– En del syftar specifikt till att få någon att fatta ett visst beslut i en viss situation men minst lika allvarligt är de påverkansaktiviteter som har en mer allmän nedbrytande effekt, de som ska få oss att tro att ingenting är sant, man kan inte lita på någon – de som slår splittring.
Han gav en därefter en inblick av hur påverkansoperationer har sett ut genom tiderna, där teknikutvecklingen alltid sätter ramarna. Han menade även att medvetenheten om hotbilden har ökat i Sverige och att det görs mycket för att stärka vår motståndskraft.
– Det är både praktiskt och symboliskt intressant att vi sedan ett par år tillbaka har en myndighet för psykologiskt försvar men det är lika viktigt att en mängd andra aktörer, både offentliga och i civilsamhället, stärker sin förmåga för att kunna - tillsammans - stå emot och bemöta påverkansaktiviteter.
– Vi måste ha mer kompetens och kapacitet för att både exponera lögnen och berätta sanningen, underströk han.
Sanningsenlig panel om temat desinformation
Karin Ekman programchef SVT, Karin Lönnheden, avdelningschef Myndigheten för Psykologiskt Försvar och Björn Appelgren, folkbildningsansvarig vid Internetstiftelsen, bjöds sedan upp på scenen. De redogjorde inledningsvis för den största utmaningen i sina respektive uppdrag:
– Den största utmaningen är flera för SVT som nyhetsförmedlare, det handlar om tekniska utmaningar framåt, förtroende från vår publik och om påfrestningar på journalister i yrkesrollen - och behovet av ny kunskap, summerade Karin Ekman.
– Det digitala informationslandskapet sammanfattar våra utmaningar, det vill säga kunskap, forskning men i synnerhet begrepp som källkritik och medie- och informationskunnighet. Vi pratar om desinformation som sant eller falskt. De som sprider desinformation medvetet, deras syfte är ju inte att trycka i oss en lögn – det är kanske snarare att förvilla och försvara oss och få oss att diskutera oväsentligheter, beskrev Björn Appelgren.
– Vi på Myndigheten för psykologiskt försvar jobbar bara med desinformation när den riktas utifrån mot Sverige och svenska intressen och det är primärt statliga aktörer - men inte bara. En av de främsta utmaningarna är att det är väldigt sofistikerade aktörer vi har att göra med. Det är komplexa, sofistikerade och resursstarka påverkansapparater både hos Ryssland, Kina och Iran. Ibland tenderar vi att fokusera på ett enskilt budskap, ett enskilt inlägg eller en enskild kampanj men vi behöver närma oss den här frågan om desinformation från främmande makt ur ett lite mer systematiskt och strategiskt perspektiv, underströk Karin Lönnheden.
Alla tre var överens om att AI – som, enligt Karin Lönnheden, har "revolutionerat verktygslådan", är en av de absolut största utmaningarna just nu.
Karin Ekman beskrev sedan hur SVT – givet världsläget och systematisk desinformation – har tagit fram och byggt upp nya metoder, något som kallas verifieringsjournalistik för att möta ”vattenfall av desinformation”. Verifieringsteamet har vuxit fram ur olika kompetens och bevakar i dag pågående världskrig men också nyhetsbevakningen i Sverige.
– Uppdraget är att genom öppna källor verifiera uppgifter och budskap och göra journalistik av det, sade hon.
Karin Lönnheden slog i sin tur fast att hon i mångt och mycket tycker att Sverige har god beredskap mot desinformation.
– Vi har fortfarande en hög tillit till de flesta offentliga institutionerna, vi har en hög medie- och informationskunnighet och är duktiga på källkritik så vi har goda förutsättningar menade hon.
– Vi har också jättemycket som vi behöver bli bättre på; det handlar om att vi ännu mer behöver landa i att det är vi allihop tillsammans, som medborgare, som är motståndskraften mot desinformation och påverkanskampanjer.
Björn Appelgren berättade att oron för att utsättas har ökat senare år, Enligt Internetstiftelsens årliga rapport ”Svenskarna och internet" ser numera sex av tio svenskar desinformation på sociala medier, tre av tio tycker att det är svårt att navigera i informationslandskapet och en fjärdedel anger att de faktiskt har trott på information som senare visat sig vara falsk.
– Det här ger en bild av att det är fullt av desinformation och att det är ganska lätt att lura oss, sade han.
"Signalen är att tysta min journalistik"
Rasmus Canbäck fick sedan ge en röst åt de som utsätts. Han arbetar som journalist på Blankspot och fick Årets Pressfrihetspris i fjol. Han är utsatt för en mångårig smutskastningskampanj med stöd av den azerbajdzjanska regimen och har en stor mängd artiklar skrivna om sig i Azerbajdzjan – alla fulla med lögner.
I en intervju inför den här programpunkten gav han uttryck för att han till viss del vant sig och ser det som en del av sin grävande journalistik men att det värsta är när anhöriga kontaktas. ”Signalen är att tysta min journalistik," avslutade hans citat.
Anton Lif, senior rådgivare på Combitech med expertis inom cybersäkerhet och totalförsvar och fokus på framsyn och informationspåverkan, kommenterade att många tyvärr känner igen sig i liknande situationer.
– Det är inte sant eller falskt, bu eller bä utan det handlar om att kanske långsamt ge sig på en fråga, en individ eller ett kommersiellt varumärke; ”håll er i den här riktningen” eller "anpassa er efter vad vi tycker".
Anton Lif gav också lite framtidsperspektiv:
– Det finns och kommer att finnas stora utmaningar och här måste vi göra skillnad på vad som är trendigt nu och de långa trenderna, till exempel att demokratin i världen är på tillbakagång. Vi tror att den trenden kommer hålla i sig med auktoritära stater och nyttjande av teknik.
– Det andra benet är att vi är svindåliga på att förstå det exponentiell utveckling. Vi tänker att "vi jobbar så här i dag och det blir likadant i morgon" men med generativ AI, kvantumteknologier och andra disruptiva tekniker så är sanningen i dag något helt annat i morgon!
Samtidigt ville han understryka att generativ AI är en superkraft också för faktagranskning och för underrättelsetjänster.
– Testa bara att använda ChatGPT att bildsöka, att ta fram förslag på hur du ska möta en myt, få fram fakta. Då bygger vi kunskap!
Panelen gav också sin syn på den stundande valrörelsen och konstaterade att det generellt inte finns någon quick fix för att öka motståndskraften mot desinformation.
Därefter avrundade Lotta Eriksson samtalet på Säkerhetsarenans scen:
– Det är tydligt att påverkansoperationer inte är en abstrakt framtidsfråga – utan en konkret verklighet, avslutade hon.
Onsdag: Insiders och infiltration
På onsdagen var det dags för det välbesökta seminariet om hotet inifrån; insiders och infiltration. Moderator var SR-journalisten Erik Blix och första talare på scenen var Charlotte von Essen, chef för Säkerhetspolisen.
– Vi har som alla vet ett allvarligt säkerhetsläge och det kommer vi få leva med för det kommer kvarstå lång tid framöver. Vår nations säkerhet utmanas och också de centrala demokratiska värderingarna, inledde hon.
– Sverige är ett attraktivt mål och vi vet att främmande makt ständigt söker svagheter i vårt samhälle, också hos personer som arbetar i säkerhetskänslig verksamhet.
Enligt Charlotte von Essen är demokratin stark i Sverige men det finns tendenser till en negativ utveckling när det gäller tilltron till samhällssystemet och den grova organiserade brottsligheten bidrar till den utvecklingen. Hon gav exempel på olika typer av verktyg som används för att framtvinga politiska beslut och en önskad samhällsutveckling;
– Det finns många sätt att försvaga och undergräva förtroende för samhället, exempel är konspirationsteorier som sprids, där staten utmålas som illegitim och korrupt, spridning av desinformation, genomförande av sabotage eller hot om terror, poängterade hon.
– Att det finns en insider i en organisation är en risk som faktiskt kan drabba alla. Det pågår ständiga försök att infiltrera verksamheter och vi vet också att säkerhets- och underrättelsetjänster är särskilt utsatta.
– Främmande makt identifierar sårbarheter hos personer för att kunna utnyttja senare lämpligt tillfälle. Det kan röra sig om olika typer av personliga förhållanden, som exempelvis en ekonomisk situation, ens personliga relationer, eller missbruk och olika beroenden – eller så är man missnöjd med sin arbetsgivare rent generellt.
– Man lägger ner mycket tid, pengar och resurser och teknik för att komma åt den här typen av information. Man skyr inga medel för att komma över det som är vår och Sveriges hemligheter.
– Vi vet att främmande makt har tydligt intresse av att påverka politiskt beslutsfattande, Att man som politisk beslutsfattare blir kartlagd eller utsatt för otillåten informationsinhämtning är en risk som man måste räkna med och vara medveten om, fortsatte hon.
Enligt Säpochefen görs målsökningen inte bara direkt mot de förtroendevalda utan också mot de personer som finns omkring politikerna, med mer bestående uppdrag inom de organisationer som identifierats som intressanta.
– Men främmande makt riktar såklart inte bara in sig på den politiska nivån utan alla som har tillgång till säkerhetskänslig information kan utgöra tydliga måltavlor.
För att möta hotet mot demokratin genom infiltration och insiders behöver vi stärka vårt skydd och här utgör säkerhetsskyddsarbetet oerhört viktigt. Genom att öka säkerhetsskyddet ökar vi vår motståndskraft, sade hon vidare.
Insidern - vem har det?
Nästa talare var Erica Eriksson, affärsområdeschef och expert på säkerhetsskydd och personalsäkerhet på SRI. Hon fokuserade på forskningsperspektivet och delade med sig av sina evidensbaserade insikter. Hon ville börja med att påtala skillnaden mellan medvetna och omedvetna insiders.
– Det mest vanliga är omedvetna insiders, människor som inte menar att begå ett insiderbrott. de som kanske klickar på en phisinglänk eller pratar om något man inte får dela med sig av, påpekade hon.
– Det absolut mest vanliga hos medvetna insiders är en person som är missnöjd, man har blivit eller upplever sig ha blivit dåligt behandlad. Antingen begår man något på eget uppdrag av ren girighet, hämnd kanske, ekonomisk vinning eller för att skaffa sig fördelar karriärmässigt - eller så agerar man på uppdrag av andra. Det behöver inte vara så komplext att det är främmande makt utan det kan också vara konkurrenter eller kriminella element, fortsatte hon.
Med andra ord är god arbetskultur och utbildning viktiga verktyg mot att infiltration. Så hur skyddar man sig då?
– Forskningen är tydlig - det absolut viktigaste vi kan göra är att arbeta preventivt med det ”psykologiska kontraktet”. Det är vaccinet mot allt det här, det är när vi som arbetsgivare får våra medarbetare att känna sig trygga och lojala för då vill man inte skada arbetsgivaren.
– Det skapar vi genom personlig kontakt – det är jätteviktigt i dag när allting är AI-genererat, vi har e-learning och digitaliserad onboarding.
Enligt Erica Eriksson är det viktigaste att våga närma sig problem, våga fråga medarbetare som kanske drar sig tillbaka och att visa omtanke.
"Knarka inte"
Den tredje talaren på scenen var journalisten och författaren Diamant Salihu, som nyligen släppt Uppdrag Granskning-dokumentären ”En gång bröder” och vet en hel del om de som kallas ”möjliggörare”.
– Det kan vara allt ifrån advokater till mäklare, som ser till att man får information som man absolut inte ska ha, det kan vara någon som jobbar på bank, som jobbar med säkerhetsfrågor, som ser till att du får ut pengar som du inte ska ha, får lån som du inte har rätt till, exemplifierade han.
De personer som han har fokuserat på i sina granskningar har varit väldigt medvetna om vad de gör och en del gör till och med uppdrag åt en regim.
Diamant Salihus mest framträdande råd var ”Knarka inte”.
– Det finns i detta fina rum garanterat några som någon gång köpt droger av någon, så att ens telefonnummer finns i någons telefonbok, vilket i sin tur väldigt snabbt kan omvandlas till att man blir utsatt för påtryckningar. Möjliggörarna är skickliga på att hitta personer som kan ge dem fördelar.
Enligt Diamant Salihu är det också lätt att bli manipulerad, exempelvis som journalist. Man måste vara självkritisk och hela tiden tänka sig för.
– En liten detalj kan plötsligt bli en del i en händelsereaktion som leder till att någon i värsta fall kan bli dödad, betonade han.
Utmaningen i kommuner, bolag och lärosäten
Så var det dags för en namnkunnig panel med olika perspektiv att komma upp på scenen; Emir Gazibegovic, från Södertälje kommun, Anna Stålsby från Vesper och Thom Thavenius från Kungliga Tekniska Högskolan.
– Kommuner är kapillärer i samhället och öppenheten gör att vi exponerar oss. Det har blivit ett bryskt uppvaknande när det gäller insiders och kriminell verksamhet, sade Emir Gazibegovic.
Han vände sig lite mot begreppet "möjliggörare" och menade att det i grunden handlar om ett uppsåt. Handlingarna är inte oavsiktliga utan personerna är brottsliga medhjälpare och vissa fall gärningspersoner.
– I dag har vi byggt upp civilt försvar och en del verksamhet är säkerhetskänslig men till stor del ser kriminella kommuner som en kassako. Det är en ganska öppen verksamhet som du egentligen inte behöver infiltrera.
– Därför måste vi i kommuner skapa förutsättningar för verksamheten och för medarbetarna att göra rätt och ha kontrollsystem på sina skyddsvärden. Vi måste ha koll på vad andra vill åt och hur vi ska skydda det sammanfattade han.
Anna Stålsby bidrog med bolagsperspektivet och konstaterade att det är vanligt med insiders även i bolagsstyrelser.
– Det är också en ganska stor del av våra samhällskritiska verksamheter som är avreglerad, som energisektorn. Den drivs nästan fullt ut i privat regi och många andra delar också. Det behöver vi skydda för att skydda Sverige, sade hon.
– Bolagsstyrelserna är en intressant plats att vara på. Organiserad brottslighet har både flyttat in på bolagen i stort men också i styrelserummet och det ska man inte underskatta.
– Det har blivit mer komplext att se och förstå det här hotet. Organiserad brottslighet har ökat sin förmåga att pinpointa samhällets sårbarheter och placera in möjliggörare, numera kallar vi ju hotet till och med systemhotande brottslighet,fortsatte hon.
Anna Stålsby sade också att man ska akta sig för att underskatta de kriminellas förmåga att rekrytera in personer, genom sårbarheter, i bolag och offentlig verksamhet för att få information och påverka beslutsprocesser och komma åt pengar.
– Alla blir lite smickrade när man blir närmad och får uppmärksamhet så det är viktigt att man har medvetenhet om fenomenet att det pågår. Det pågår mot myndighetspersoner, mot personer i kommunerna, i bolagsstyrelser men även på lite lägre nivå i bolagen. Social manipulation är jätteviktigt.
Som världsledande sticker vi ut
Intresset för högskolor och olika delar av universitetsvärlden varierar utifrån om vi talar om exempelvis teknik eller humaniora. Det påpekade Thom Thavenius, säkerhets- och säkerhetsskyddschef på KTH:
– Teknik i dag är säkerhetspolitik och i Sverige utmärker vi oss för vi är världsledande inom en hel del teknikområden, i förhållande till vår storlek. Vi kan i allt väsentligt säga att Europas hotbild är vår men vår hotbild är inte i alla delar Europas faktiskt.
– Vi har en försvarsindustri i Sverige som ligger nära vår forskning och många av våra lärosäten är världsledande. Vi är ett av världens mest innovativa länder och det gör oss mer sårbara eftersom vi av nödvändighet och tradition har en väldigt framskjuten teknikforskning och duktiga lärosäten.
Utifrån sin tidigare erfarenhet ser Thom Thavenius att när det gäller förutsättningen och förmågan att hitta samexistensen mellan att skydda det som är skyddsvärt - som har tagit våra lärosäten till den nivå den har - och samtidigt kunna identifiera och skydda det som måste skyddas, ja - det är två motsträviga ambitioner.
– Vi måste hitta en samexistens på nationsnivå för annars kommer det här skada vår ekonomiska framtid. Det är kanske en av de mest komplexa utmaningar vi står inför, sade han och lyfte fram vikten av samverkan.
Några tips från panelens experter var:
– Skapa en medvetenhet och kunskap både i de verksamheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet men också i andra verksamheter. Man måste förstå vad det är för information man hanterar och vad man behöver vara uppmärksam på, sade Charlotte von Essen.
– Skapa ett förtroende där vi kan prata om de här frågorna öppet inom organisationen utan att känna att vi blir ifrågasätta eller kontrollerade, sade Erica Eriksson.
– Var mer alert och förstå att andra länder kan utnyttja den polarisering vi har och att man kanske använder sig av personer som är helt omedvetna. Var mer transparent från svenska myndigheter, sade Diamant Salihu.
Därmed var seminariet om insiders och infiltration till ända och såväl justitieminister Gunnar Strömmer och rikspolischef Petra Lundh klev på scenen för att diskutera möjligheten att "återta säkerhet och trygghet".
Onsdagen avslutades några timmar senare med Säkerhetsarenans omåttligt populära mingel med nästan 300 gäster, från hela säkerhets- och försvarsområdet. Landshövding Charlotte Petri Gornitzka invigde även minglet, tillsammans med SäkerhetsArenans arrangörer. Det rådde inga tvivel om att återkommande ämnen - inte bara på SäkerhetsArenan - var AI, desinformation, samverkan och infiltration.
SäkerhetsArenan arrangerades av SäkerhetsBranschen, Säkerhetsföretagen, SSF Stöldskyddsföreningen, Brandskyddsföreningen, Stiftelsen Tryggare Sverige, Folk och Försvar, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) och Företagsuniversitetet.
Alla seminarier livestreamades och går att se i efterhand.
Text: Lotta Eriksson, Företagsuniversitetet Foto: Liza Simonsson - för Säkerhetsarenan