Det hållbara digitala arbetslivet

Calle Rosengren är arbetsmiljöforskare vid Lunds universitet till vardags och just nu är han föreläsare på Vidgade Vyer. Med utgångspunkt i ett pågående forskningsprojekt ska han berätta mer om det gränslösa digitala arbetslivet.

Han beskriver de förändrade gränserna mellan arbete och privatliv och dess hot och möjligheter.Det omfattar bland annat:

• ökad frihet att styra själv över när och var en arbetar
• nya möjligheter att kombinera arbete med familjeliv

men också:

• otydliga förväntningar och rollkonflikter
• svårigheter att avgränsa och återhämta sig
• frågan är; vad utgör egentligen en fullgod arbetsinsats?

Att arbeta på semestern kan vara behändigt men också innebära negativa konsekvenserna av att man inte hinner med sina arbetsuppgifter ("spill over" på forskarspråk) utan känner att man måste göra dem när man är ledig. Tanken med det gränslösa arbetslivet var att det skulle ge ökad frihet och bättre hälsa. Men i början av milleniet ökade i stället den psykiska ohälsan.

– Stress är den vanligaste orsaken till arbetsorsakade problem och där är det gränslösa arbetslivet en faktor, enligt Calle Rosengren.

Han hänvisar till OSA, Organisatorisk och social arbetsmiljö, och chefens ansvar för att exempelvis möjliggöra tid för återhämtning.

Inga eller svaga gränser mellan arbetsliv och privatliv är dock inget nytt, det förekom även i det förindustriella samhället när böndernas arbetsliv påverkades av väder och vind.

– I dag är vi både bönder och industriarbetare, vi ska var lojala och försjunken i sin arbetsuppgift men förväntas också vara på arbetet vissa tider, förklarar han.

Han beskrev sedan den studie som gjorts om det gränslösa arbetslivet, där respondenterna bland annat fått beskriva sina känslolägen under en vecka. Man kan exempelvis vara stressad på jobbet av personliga orsaker. Samtidigt kan man vara trött men kreativ en lördagskväll när man förbereder kommande arbetsvecka.

Han gav också exempel på digitala gränshanteringsstrategier:

En "totalintegrerare" är den som låter det spilla från båda hållen, alltså hanterar privatrelaterat på min arbetstid och jobbet när jag är hemma. En "platsseparerare" lämnar allt på jobbet när hen går hem, en "tidsseparerare" kan jobba var som helst men stänger ner arbetet vid en viss tidpunkt. Ingen strategi är mer rätt än någon annan.

– Vår poäng är att det viktiga är att titta i arbetsgruppen och se att det finns olika sätt att hantera pusslet på och att det ena sättet inte måste vara det rätta.

Tillgänglighet kan vara olika saker för människor och det måste man tänka på när man skriver policies. Det finns också ett pris för tillgängligheten.

- Man triggar igång något i hjärnan när man exempelvis kollar mejlen, även om det inte tar så mycket tid i anspråk. Det sätter igång tankeprocesser, understryker han.

Calle Rosengrens avslutande råd lyder:

• Reflektera över hur du sätter gränser - vilka konsekvenser får det för dig och andra i din närhet?
• Diskutera med din familj och kollegor kring förväntningar på tillgänglighet
• Kom överens om spelregler
• Behovet av strategier ändrar sig över tid. Bestäm när ni ska titta på dem igen.
• Tänk på att chefer och informella ledare tenderar att styra normen!

– Det som skapar hälsa är när man känner att man har kontroll, avslutar han.