Financial Fraud Forum 2025 lockade rekordmånga besökare och inleddes även i år av Tilde de Paula Eby som uppskattad moderator. 

Det var den åttonde gången som Financial Fraud Forum gick av stapeln och för fjärde gången var Tilde de Paula Eby moderator. Hon inledde med en kort historisk tillbakablick kring sitt programledarskap men framför allt kring bedrägeribrottsligheten. 

– Det är extra roligt att jag i dag kan säga att antalet anmälda bedrägeribrott har minskat, summerade hon och hänvisade bland annat till SVT:s Uppdrag Granskning som ett led till att många kanske vågar anmäla i högre grad.

– När allt fler vågar berätta, vågar också allt fler anmäla.

– När man ser ett sådant här trendbrott måste alla ni som jobbar med de här frågorna känna er stolta, underströk hon innan hon presenterade konferensens första fyra föreläsare, som skulle ge en aktuell lägesbild ur olika perspektiv. 

• Hanna Wall, Nordea
• Magnus Persson, Länsförsäkringar
• Peter Dalmalm, Nordea
• Martin Björnström, 3StepIT

Lägesbild 2025

Först ut var Helena Wall, som leder Nordeas Fraud Intelligence Team, och hon gav bankperspektivet;

– Bedrägerier är inte ett svenskt fenomen, det är ett globalt problem och på global nivå har vi sett en ökning med cirka 33 procent sedan 2023, sade Helena Wall. 

– I Storbritannien är 41 procent av all brottslighet bedrägerier men i Sverige går det åt rätt håll, precis som Tilde sade. 2024 minskade brottsvinsterna från telefonbedrägerier med 40 procent i Sverige, berättade hon.  

Hon gav också en bild av smishing, vishing, annonsbedrägerier, romansbedrägerier, investeringsbedrägerier och fakturabedrägerier.

– 70 procent i en undersökning som vi har gjort bland mindre företag uppger att de har blivit utsatta för bedrägeriförsök med bara drygt 80 procent polisanmälde inte brotten, konstaterade hon. Hon belyste även vad som måste göras framåt och att bankerna inte ensamma kan skydda kunderna om bedragarna fritt får annonsera och agera på "världens största digitala torg".

– Det är dags att techjättarna på allvar blir proaktiva också och gör mycket mer, avslutade hon. 

Magnus Persson är ansvarig för det brottsförebyggande arbetet på Länsförsäkringar AB och gav en kort lägesbild från försäkringsvärlden med avstamp i vad är försäkring faktiskt är och berättade att tre miljoner skador rapporteras totalt varje år enligt Svensk Försäkring. Han gav även exempel på ett utredningsärende och gav en bild av hur utredningen gått till.

– Lärdomen är att det måste finnas automatiska processer, göra leverantörskontroller, att AI kan användas för uppföljningssystem och att det måste finnas en bra samverkan med andra.

– Utmaningarna är att det finns en systematik i bedragarnas arbete, sade han och gav följande medskick: 

– Det är samverkan som är viktigast, oavsett om vi är myndighet eller privat verksamhet. Om vi på ett tidigt kunde dela organisationsnummer med varandra vore det bra. Våga dela organisationsnummer! Vi är många som länge pratat om vad:et, nu börjar vi äntligen glädjande nog prata om hur:et, avrundade han. 

Peter Dalmalm är chef Företagsmarknad Sverige på Nordea och inledde med vikten av "tillsammansarbete". Snabbhet, information och delaktighet var hans tre ledord.

Han framhöll också vikten av effektivare informationsdelning, att det ska vara meningsfullt att polisanmäla och ökad kunskap.

– Kunskap är en nutid, det vi lärde oss igår är inte det vi lär oss idag. Den är i realtid och vi måste göra den tillsammans. 

Peter Dalmalm presenterade även resultat från några undersökningar som Nordea gjort och redogjorde sedan för ett kundcase från närtid. 

Martin Björnström på 3StepIT var den sista talaren i programpunkten om dagens lägesbild. Företaget har byggt en tjänst som heter "Permånad", som är en tjänst för småföretag att leasa datorer och annan utrustning - men utmaningne var att ehandel+finansiering+automatiserad marknadsföring också innebär dagliga bedrägeriförsök.

– 70 procent av de beställningar vi får stoppas på grund av bristande kredit eller bedrägeriförsök, berättade han. 

– Det här är top of mind för oss, det konstiga har blivit vardag och normaliserat, eftersom vi utsätts för bedrägerier varje timme, varje dag, fortsatte han och gav sina tre lärdomar

1. Kreditbedömning vs beteende - man måste titta på beteendet och inte bara kreditbedömningen; "matchar beställningen verksamheten?"

2. Marknadsföringen kan lätt optimeras för fel kund - nya kunder behöver tid för att ta beslut och gör ofta mindre beställningar, medan bedragare gör tvärtom.

3. Bedragare blir lata, det är lönsamt att lura människor så till slut blir bedrägeriförsöken enkla att följa på grund av upprepade mönster. 

Bakom kulisserna på miljardbedrägerierna

Efter en kortare paus var det dags för Tilde de Paula Eby att presentera SVTs journalist Sanna Klinghoffer, som i Uppdrag Granskning avslöjat "Hackaren" och "Bedragarnas imperium". 

Hon inledde med ett klipp från Uppdrag Granskning (Hackaren) om hur kriminella utnyttjar äldre via telefonbedrägerier. 

– Det är provocerande att höra de här samtalen på riktigt för i vanliga fall läser man statistik, jag lärde mig jättemycket om det här när vi lyssnade, kommenterade Sanna Klinghoffer. 

Den lilla cellen med ynglingar greps och dömdes till fängelse, de hade kommit över 42-44 miljoner kronor på ett halvår. Att de ändå greps tyckte Susanna var tillfredsställande men samtidigt var det bara en "piss i Mississippi".

Hon gick vidare och pratade om investeringsbedrägerierna (Bedragarnas imperium), där Uppdrag Granskning genom en läcka fick tillgång till tre miljoner interna filer och kunde följa bedragarna från insidan. 

– Man vet aldrig när man börjar granskning om man ska hitta skurkarna men man hoppas ju det. Vi hittade förgreningar i flera olika länder, bland annat Israel - det här är ju en industri och ett globalt hot. Det finns väldigt lite som kan stoppa de här människorna.

– Det var ju otroligt glädjande att vi kunde avslöja några av huvudmännen i programmet... men detta orsakade kanske krusningar på vattenytan för bedragarna i Georgien. De bytte adress och sitter nu - as we speak - och fortsätter sin verksamhet och har bland annat gjort en massiv kampanj mot Sverige.

Källan som UG arbetat med, "Hackaren", hade spelat in en ljudfil till Financial Fraud Forum. Hen berättade där hur hen tagit sig in i bedragarnätverket 2023. Hen får inte betalt för arbetet men vinsten är att göra skillnad. Drivkraften är att "hackaren" inte står ut med att kriminella tömmar oskyldiga människors konton och att det inte finns muskler att stoppa dem.

Enligt "Hackaren" har det gjort skillnad att bankerna har infört hårdare kontroller men telefonbedrägerier är ett komplicerat problem som måste angripas från flera håll;

• En bedragare kan idag köpa tillgång till svenska telefonnummer med bitcoin. 
• Idag kan operatörer sälja tillgång till svenska nummer och företag. 

– Jag har förstått att ni som är på konferensen har kunskap och makt - jag hoppas att ni alla kan hitta lösningar på detta. Det måste ställas krav på fler och bättre lösningar, underströk hen. 

Krypto som betalningsmedel

Kryptovalutor har funnits sedan slutet på 1990-talet men få av oss vet hur det fungerar. Charlotte Fried, enhetschef Betalanalys och policy samt ansvarig för Finansinspektionens kryptosamordning och implementeringen av den nya europeiska kryptoförordningen, var på plats för att reda ut hur kryptos fungerar och vilka det är som använder detta betalningsmedel - för kryptos är kanske särskilt attraktivt för kriminella.

Hon berättade vad kryptotillgångar (kryptovaluta) är, hur marknaden ser ut och vilka riskerna är. Hon nämnde även den nya kryptoregleringen.

– Kryptotillgång är en digital representation av ett värde i en block chainteknik - eller en rättighet som kan överföras och lagras elektroniskt, förklarade hon inledningsvis.

Blockkedjeteknik är alltså grunden för kryptotillgången;

– Det finns ingen central aktör som styr, informationen delas mellan många parter och det är svårt att manipulera, fortsatte Charlotte Fried.

Bitcoin är den första och största kryptotillgången sedan 2009 men i dag finns det över 18 000 "aktiva" kryptotillgångar, en annan stor är Ethereum. En av fördelarna som framhålls är att det finns en potential att i den underliggande blockchaintekniken kan effektivisera finansiella tjänster. 

Hon visade på ett axplock av risker:

• Hög prisvolatilitet (beskriver hur mycket en prisnivå, till exempel för en aktie eller en råvara, svänger upp och ner över tid)
• Värderingsproblematik (svårt att veta om det är över- eller undervärderat)
• Hållbarhet (en riktig miljöbov)

Charlotte Fried gav också exempel på kriminella aktiviteter kopplat till kryptotillgångar:

• penningtvätt
• bedrägerier
• ransomwareattacker
• cyberattacker
• det går snabbt att föra pengar utomlands

Det kom en ny kryptoreglering, MiCA, en europeisk förordning, 2024, som hon kortfattat beskrev och som kommer att börja gälla framöver, efter en övergångsperiod. Det går att läsa mer om den här!

Efter Charlottes föredragning bjöds deltagarna på lunch och nätverkande med varandra och med utställarna som fanns på plats!

Det som gör oss sårbara

Eftermiddagspasset inleddes med en spännande och inspirerande föreläsning om psykologin bakom bedrägeri. Första talare var Paul Maskall, beteendevetare och verksam vid City of London Police. Han tog deltgarna med på en resa i mänskligt beteende och vad som gör oss alla mottagliga för manipulation, särskilt i den digitala världen.

– Vi är ganska urusla på att se risker generellt, betonade han. 

– Man har ofta en väldigt känslomässig syn på sina risker i stället för att titta på och lita på statistik.

Han knöt ihop detta med cyber och bedrägeri. Där finns det kanske ingen bild som ger en känslomässig anknytning och då är man mindre motiverad att se risken.

– Utbildning och att medvetandegöra saker som inte omfattar känslor är helt bortkastat, fortsatte Paul Maskall. 

– Abstrakta risker har inga känslomässiga krokar förrän du blir utsatt. 

Varför missuppfattar man ett sms från en partner eller ett mejl från en kollega? Jo, meddelandet läses genom filtret hur du känner för den personen, situationen, hur du uppfattar dig själv, vad som hände senast ni sågs, hur stressad du är etc.

– Vår relation till teknologi är egentligen i kontexten hur du mår och känner i stunden. Någon går alltid igenom någonting just nu som kommer att påverka reaktionen på sms:et, mailet - och teknologin etc, förklarade han. 

– Hur tror jag på det jag ser - hur tar jag emot det jag ser; allting bottnar i sårbarheter som de kriminella kan utnyttja. Vi projicerar våra egna liv och våra känslor in i relationen med andra och in i relationen med teknologi. 

Paul Maskall pratade även om social manipulation och poängterade att språket är viktigt, hur vi talar om varför någon utsätts eller drabbats. När vi möter utsatta ska vi vara stöttande, öppna och icke-dömande och vi ska framför allt ska vara försiktiga med uttryck som "föll för", "duperad", "för bra för att vara sant", "lita på din magkänsla" etc. 

– Vad är skillnaden mellan bedrägeri och marknadsföring? frågade han publiken retoriskt. 

Svaret var: intentionen. Det är i övrigt samma tillvägagångssätt. 

Hans slutsats var: vi tror alltid på det vi vill tro på och därför måste vi motivera till ökat medvetande genom känslomässiga ingångar och genom att bygga ett kritiskt tänkande. 

Från Tindersvindlarens brottsoffer till opinionsbildare

Så var det dags för de utsattas perspektiv, två kvinnor som grovt bedrogs av "Tindersvindlaren" Simon Leviev och som nu aktivt använder sina erfarenheter för att driva förändring och öka medvetenheten om bedrägerier, framför allt romans- och nätdejtingbedrägerier; Pernilla Sjöholm och Ayleen Charlotte. 

Pernilla arbetar i dag med utveckling av appen IDfier och Ayleen har utsetts till "Scam Fighter of the year 2023" och arbetar med idén SAFE. 

I ett samtal med Tilde de Paula Eby beskrev Pernilla resan från att ha swipat på Tinder till vänskapsrelationen med "diamanthandlaren"/svindlaren 2018 och konstaterade att det är lätt att döma i efterhand, när vi nu vet vem han var - men betonade hur trovärdig han och hans historier faktiskt var. Det fanns ingen anledning att tro att han inte hade pengar när han efter flera månader bad om ett första lån.

Ayleen berättade en liknande men ändå annorlunda historia, som tog avstamp på Tinder 2017 och som utvecklades till en kärleksrelation. Efter åtta månader berättade svindlaren att han var utsatt för hot och behövde en säker plats att bo på, så han flyttade in till henne och fick tillgång till hennes kreditkort och tillgångar. Hon tog stora lån för att hjälpa honom och levde själv under - vad hon trodde - stora hot. Alla hans försök att betala tillbaka misslyckades och hon blev alltmer stressad och pressad. Till slut vägrade hon låna ut mer pengar och kärleken tog slut. 

Båda beskrev hur de förlorat stora pengar men också tilliten till andra. Pernilla Sjöholm tvekade egentligen inte för att gå ut officiellt och berätta vad hon råkat ut för - kanske framför allt för att hon kände sig sviken från andra som visste om att hon utsattes - journalister, poliser och banker visste vem hon var men inga röda flaggor nådde henne. 

– Visa medkänsla och kommunicera på rätt sätt när ni möter andra som utsatts för romansbedrägerier, rekommenderade Pernilla. 

– Det handlar inte bara om pengarna, det handlar om att man mår otroligt dåligt och har självmordstankar - och att då jagas av låneinstitut och banker är otroligt jobbigt.

– När man lämnar en bedragare har traumat bara börjat, kommunikationen kan hjälpa de utsatta vidare men också göra situationen och skamkänslorna ännu värre, betonade Ayleen. 

I dag verkar de båda för att på olika sätt hjälpa och ändra synen på brottsoffer.

Nya uppdrag och samarbeten

Efter kafferasten var det dags för Therese Frennberg, Bolagsverket, Lotta Maurizson, Nationellt bedrägericentrum på NOA, och Erik Wendeby, Bankföreningen, att äntra scenen. 

Kampen mot bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet systematiseras och intensifieras just nu. Bolagsverket har fått ett nytt regeringsuppdrag som stärker deras brottsförebyggande arbete. Samtidigt bildar Polisen, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket ett finansiellt underrättelsecentrum där de tillsammans med bankerna ska samverka och utbyta operativ information för att försvåra att brott begås. 

Therese Frennberg från Bolagsverket inleder med att berätta om Bolagsverkets nya regeringsuppdrag för att stärka det brottsförebyggande arbetet. De ska tillhandahålla säkra och korrekta register samt också stå för kontroll att uppgifter i register samt t.ex. årsredovisningar stämmer.

Lotta Maurizson från NOA inleder med att berätta om det nya finansiellt underrättelsecentrum och dess uppdrag att skapa ett samarbete för att motverka den finansiella brottsligheten. Centret ska ledas av Polisen. Brottsförebyggande åtgärder ska försvåra kriminella aktörers nyttjande av samhällsstrukturer och legala system. Kommunikation mellan myndigheter och verksamhetsutövarna avseende aktuella modus operandi.

Erik Wendeby från Bankföreningen berättar om hur de ska bidra till detta strategiska samarbetet. Deltar i FINUK, onboardar banker och förhindra t.ex. penningtvätt. Bankerna bör ha en framträdande roll i arbetet. Information behöver delas för att att komma åt den finansiella kriminaliteten. Detta måste dock ställas mot banksekretessen. Teknik och social engineering kommer lättare att upptäckas och stoppas med hjälp av denna samverkan.

Kampen mot bedrägerierna

Nästa programpunkt är justitieminister Gunnar Strömmer som säger att ”Regeringen ska bedriva en offensiv kriminalpolitik för att få ordning på Sverige” Justitieministern ger sin syn på bedrägerierna, kopplingen till den organiserade brottsligheten samt arbetet med att återupprätta tryggheten.

Hur ska problematiken angripas. Sverige har en lång rad olika hot mot sig där vi numera kan se organiserad brottslighet som ett systemhot. Hot mot individer men också ett hot mot det fria öppna samhället. Regeringen vill öppna verktygslådan för att hitta lösningar även mot den ekonomiska brottsligheten, även preventivt. Inte bara utreda och lagföra utan även förhindra.

Vi måste stoppa det dödliga våldet som har tredubblats under de senaste åren. Bryta rekryteringen av barn och ungdomar. Strypa den kriminella ekonomin. 100-150 miljarder om året, inte främst narkotika idag. Brottsligheten har ändrat karaktär t.ex. bedrägerier mot enskilda människor är nu en del av den organiserade brottsligheten.

Hur går det då? Dödskjutningarna har minskat sedan toppen 2022, vi är på rätt väg men verkligen inte framme ännu, säger Strömmer. Bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten ger resultat, vinsterna gick ner förra året med 40%. Det är inte bara förlusten av pengar, men också en privat kränkning att bli lurad. Bankerna var sega på att kliva fram och ta tag i problemet, men regeringen samlade bankerna och försökte hitta lösningar tillsammans med polisen, detta börjar ge resultat.

Regeringen tror på det finansiella samverkanscentrum som man startat. Att kunna och få dela information är centralt. Man river sekretesshinder som tidigare hindrat myndigheter att dela information med varandra. Tvångsmedel samt skärpta straff, inte bara mot våldskriminalitet, det ska gälla även finansiell brottslighet. Man arbetar idag även med samverkan internationellt, vilket ger nya möjligheter till brottsbekämpning samt komma åt pengarna som "göms" på olika ställen i världen.

• En fråga från publiken om rättsdatabaser där mycket information som skulle kunna användas finns men lagar kan försvåra användandet i brottsbekämpningen. GDPR hindrar t.ex. tillgängliggörandet av data. Man måste hitta en nivå på regleringen som möter EU:s lagar men ändå gör det möjligt att använda data i brottsbekämpningen.
• En fråga från publiken om kommunernas roll i arbetet. Strömmer säger att det finns krav på kommunerna i det brottsförebyggande arbetet, men det är idag otydligt och bör kunna bli tydligare. Kommunernas roll är mycket viktig framförallt i arbetet med välfärdsbrottsligheten.

Det nya Girig-Sverige och kriminaliteten

Andreas Cervenka, en av Sveriges mest hyllade och prisbelönta ekonomijournalister tar över scenen för att ge en bild av kopplingen mellan samhällets utveckling och den ökande brottsligheten.

Svensk ekonomi har förändrats radikalt de senaste decennierna - antalet superrika slår rekord och de fattiga blir fler samtidigt som intresset för pengar slår rekord bland unga. Vad är det egentligen som har hänt och hur hänger det ihop med den ökande brottsligheten? 

Även barn i medelklassen dras in i kriminalitet idag, inte bara barn i utsatta områden. Allt handlar om kontanter och märkeskläder bland många unga, visar undersökningar. Att tjäna pengar har blivit mycket viktigt för unga, till och med så unga som 8-15-åringar.

"Allra-härvans" ledare dömdes till 6 år i fängelse vilket visar att samhället anser det vara allvarlig brottslighet men har ändå blivit en sorts förebild i sociala medier för vissa, som någon som lyckats bli rik. Har pengar blivit viktigare i Sverige? Ja, det är en megatrend som finns även i andra delar av världen.

Bilden av Sverige i världen är fortfarande att vi är ett socialistiskt land och man blir förvånad över hur många superrika som finns här. Vi har en större förmögenhetskoncentration än de flesta andra länder. Detta enligt en artikel i Financial Times. Sverige ligger på plats 6 i förmögenhetsligan i världen. Man tjänar mest pengar på att äga, inte på att jobba.

Bostadsrättspriserna sedan 1996 har ökat 800%. Konsekvenserna är att många idag har stora lån och blir det en del kallar "räntekänsliga".

Skattesystemet, några av de högsta i världen trots att man tagit bort en del skatter på ägande t.ex. fastighetsskatt. 

Vi har öppnat vår välfärd och gjort den till en öppen marknad.

Kopplingen till bedrägerier och kriminalitet? En ny ekonomisk verklighet för unga idag, t.ex. för att ta sig in på bostadsmarknaden. Det gäller att "välja rätt föräldrar"... Att ha en fin bostad rankas högst på listan på vad som är viktigt för unga idag. De behöver inte bara mycket cash utan vill även ha snabba cash! Lätt att falla för lockande investeringar, med viljan att bli rik. Alternativt att själva begå brott. 

Vi har stora ekonomiska klyftor i Sverige idag och de olika världarna ligger nära varandra.

Kriminella har insett att det är höga straff med rån. "Bättre" att ägna sig åt annan sorts ekonomisk brottslighet som t.ex. bedrägerier som är svårare att upptäcka. 

Det har skett en "finansifiering" av samhället. Det finns oerhört mycket pengar i Sverige, många gånger Sveriges BNP. Företagens främsta mål är att göra så mycket vinst som möjligt. "Greed is good" som man sade i filmen Wall street. De sju största bolagen i världen har lika mycket pengar som hela Europas BNP. De rikaste har stor makt även inom andra områden än de egna bolagen.

Avundsjuka är en lönsam känsla, att vilja ha mycket pengar och en lyxig livsstil närs genom sociala medier.

Hade säkerhet prioriterats av bankerna så hade de haft råd att fixa det, men aktieägarvärde och vinster prioriteras, säger Cervenka.

Utan förtroende gör man inte affärer. Vi litar på institutionerna och de kriminella har hittat glappet mellan individerna och institutionerna.

Det måste börja med värderingar och attityder. Vi verkar ha lärt våra unga att pengar och rikedom är mest värt. Det ser Cervenka som ett misslyckande.

Vi avslutar en innehållsrik, lärorik och spännande dag med ett gruppfoto. Tack alla som medverkat, såväl deltagare som föreläsare som vår moderator Tilde de Paula!

Foto: Liza Simonsson, text: Lotta Eriksson och Marlene Berglund