Krönika: När beredskap slutar vara ett sidospår

Under dagarna som gått har beslutsfattare, experter och samhällsbärare samlats på Folk och Försvar. Årets rikskonferens präglades av ett allvar som varit påtagligare än någonsin - men också av en tydlighet: beredskap är inte längre något vi kan välja att prioritera. Det är något vi måste bygga, systematiskt och långsiktigt.

I de inledande och avslutande talen var budskapet konsekvent. Hotbilden är bredare, mer komplex och mer gränslös än tidigare. Det handlar inte enbart om militärt försvar, utan om vår samlade förmåga att upprätthålla samhällsviktiga funktioner, skydda information, hantera störningar och leda under osäkerhet. Civilt försvar lyftes gång på gång fram. Inte som ett komplement, utan som en grundförutsättning för totalförsvaret.

Samtidigt blev det tydligt att beredskap i dag också handlar om nya domäner: teknisk resiliens, rymd- och drönarförmåga, territoriellt luftförsvar, försörjningsberedskap och ett starkare stöd till frivilliga försvarsorganisationer. Investeringarna ökar. Förväntningarna likaså.

Som verksam inom säkerhet och beredskap slås jag av hur ofta frågan fortfarande ställs: ”Vem äger beredskapen hos oss?”

Alltför ofta är svaret otydligt. Ansvar ligger utspritt, kunskap blir personberoende och utbildning sker reaktivt. Oftast först när något redan har hänt. Det är här kompetensförsörjningen blir avgörande.

Samma vecka som Folk och Försvar avslutades gav Myndigheten för yrkeshögskolan besked om årets beviljanden av längre utbildningar. Den största procentuella ökningen sker inom utbildningsområdet säkerhetstjänster, där antalet utbildningsplatser mer än fördubblas. Det är ett tydligt kvitto på att efterfrågan på rätt kompetens nu är både bred och långsiktig.

På Företagsuniversitetet möter vi dagligen organisationer som vill gå från ord till handling. Myndigheter, företag och samhällsaktörer som vill ge chefer, säkerhets- och beredskapsansvariga samt nyckelpersoner konkreta verktyg för att arbeta med frågorna i praktiken. Det gör vi genom diplomutbildningar, kurser, yh-verksamhet och skräddarsydda upplägg. Alltid med fokus på att krav och behov, organisation och ledarskap, strategisk planering och operativ förmåga måste hänga ihop.

För det är först när människor vet vad de ska göra, varför de gör det och hur de ska samverka som planer blir mer än papper.

Folk och Försvar påminner oss om allvaret i omvärldsläget. Men den verkliga skillnaden skapas efter konferensen. Hos myndigheter, länsstyrelser, kommuner, företag och frivilligorganisationer runt om i landet. Där beredskap omsätts i vardag, rutiner och kompetens.

Frågan är inte om vi har råd att satsa på beredskap.
Frågan är om vi har råd att låta bli?

Krönikör: Susan Bergman, ansvarig för säkerhetsutbildningar och -konferenser på Företagsuniversitetet.