En heldag om säkerhetsskydd - med skärpa

Forum Säkerhetsskydd 2025 lockade rekordpublik till Hotel At Six i Stockholm fredagen den 17 oktober. Tre ord återkom under dagen – från början till slut – tillit, samverkan och tillsyn!

Charlie Söderberg känns lika självklar för Forum Säkerhetsskydd som lagstiftningen själv – för sjunde gången ledsagade han, som moderator, den månghövdade publiken genom en späckad konferensdag.

”Härlig stämning, engagerade talare och relevanta ämnen”, skrev någon i utvärderingen. En annan skrev: ”Mycket pricksäkert utvalda föreläsare och ämnen utifrån rådande omvärldsläge oh utmaningar flertalet av oss medverkande står i just idag”. 
 
Konferensen inleddes av tidigare utrikesminister Ann Linde som med breda penseldrag beskrev nuläget i världen. I en tid av snabba politiska omvälvningar och större global osäkerhet än på länge ville hon får deltagarna att förstå vilka drivkrafter det är som formar vår värld. 

Hon beskrev hur demokratin i världen går bakåt och konstaterade att 72 procent av världens befolkning lever i auktoritära stater medan bara 28 procent lever i verkliga demokratier. 
– Det är dessutom dubbelt så många väpnade konflikter i världen i dag jämfört med för tio år sedan, konstaterade hon.

Hon pekade på de ökade riskerna i vårt närområde, hur president Trump påverkar utrikespolitiken, säkerhetspolitiken och den ekonomiska- och handelspolitiken – men också klimatomställningen, jämlikheten och inkluderingen i världen. 

Hon ville dock ändå understryka att allt inte är hopplöst; det finns inga kommunistiska, fascistiska diktaturer i Europa längre, miljoner människor lyfts ur fattigdom, vi har en grön omställning och jämställdheten ökar trots en tidigare tillbakagång. 

– Sverige behöver satsa på forskning och utbildning, få in fler kloka ledare på alla nivåer, se till att fler svenskar tar plats i internationella organisationer och vi behöver bygga resiliens och motståndskraft i hela samhället, avslutade hon.

”Tillit är vår beredskap”

Nästa talare var landshövding Anders Thornberg från Hallands län. Han belyste länsstyrelsens ansvar i allmänhet och kopplat till säkerhetsskydd i synnerhet.

– Länsstyrelserna ska säkerställa att hela samhället, offentligt, privat och civilt, är samordnat när kriser uppstår och när hela samhället måste mobilisera, underströk han. 
– Vi måste också förbereda oss för att snabbt återgå till normalläge efter en kris och vi måste jobba förebyggande. Länsstyrelserna har också en central roll i säkerhetsskyddsarbetet och är navet mellan regioner, kommuner och näringsliv.

– Säkerhetsskyddet är inte längre en nischfråga utan en ledningsfråga, fortsatte han. 

Enligt Anders Thornberg är länsstyrelsernas uppdrag uppdelat på tre områden; tillsyn, stöd och samordning. Han menade också att vi måste våga prata mer öppet om sårbarheter för att öka förtroende och bygga kunskap. 

– Länsstyrelserna måste vara den lugna kraften mitt i stormen och ha förmåga till samordning. 

Han räknade upp fyra utmaningar: kompetensförsörjningen inom säkerhetsskydd, helhetssyn (cyber, informationssäkerhet, beredskap och säkerhetsskydd), tempot och förtroendet (som är den "viktigaste försvarslinjen").

Framför allt belyste han att alla kan göra skillnad, att tillit är vår beredskap och att det är folkviljan som totalt sett avgör. 

Hotet från Kina

Nästa talare på Forum Säkerhetsskydd vara Kinaexperten Kristina Sandklef. Hon gjorde en snabb men tydlig överflygning över problematiken med att Kina i dag är världens näst största ekonomi, en ekonomisk och politisk stormakt på frammarsch och en stormakt som påverkar oss, vare sig vi vill eller inte.

Anledningen är att Kina är Sveriges viktigaste handelspartner i Asien och att många svenska storbolag omsätter mycket i Kina.

– Kina har en hävstång mot oss i Sverige som de utnyttjar, påpekade hon – och förklarade varför vi behöver bry oss om detta, vad som driver Kina och vilka hoten de facto är och varför länder som utmanar Kinas intressen straffas. 

Den största drivkraften för Xi Jinping är att kommunistpartiet ska behålla makten och målet är nationens återfödelse år 2049, som framstående högteknologisk industrination. 
– Utan ekonomisk tillväxt och fortsatt snabb modernisering kan kommunistpartiet förlora makten, konstaterade Kina Sandklef. 

Hon menade att vi borde ha en ”Kinareflex” precis som vi har en "Rysslandsreflex" och underströk att Kina sneglar mycket på vad som händer i Ukraina och lär sig av hur Ryssland agerar. 

Hon beskrev även kinesisk-ryska påverkansoperationer med liknande narrativ och hur svenska kineser påverkas genom trakasserier och påtryckningar med hot eller med ekonomiska belöningar.

Säkerhetsskyddet och tillsynen i hamnarna

Efter lunch gick de lite bredare penseldragen över till mer handfast fokus på säkerhetsskyddschefens roll. Först ut var Johan Dahlman, hamnskyddschef, sjöfartsskyddschef, säkerhetschef och säkerhetsskyddschef vid Stockholms Hamnar, med verksamhet från Kapellskär till Nynäshamn.

Han delade frikostigt med sig av verksamhetens egna tillkortakommanden men också av de brister han kan se i tillsynsverksamheten. 

Han gav inledningsvis en bild av Stockholms hamnars ägarstruktur och beskrev hur det är att arbeta som koncern i en koncern. Stockholms hamnar äger och förvaltar bland annat 1,4 mil kaj, 170 000 kvadratmeter lokalyta, hanterar 13 miljoner passagerare och har 7 000 anlöp på ett år. Verksamheten pågår i tre kommuner. 

Han berättade om militär marin verksamhet i Östersjön, om drönare kring skyddsobjekt och hur allt som händer i omvärlden påverkar säkerhets- och säkerhetsskyddsarbetet. 

Johan Dahlman beskrev hur man inte bara arbetar med ordinär säkerhet utan framför allt med de särregler som sjöfartsskydd och hamnskydd medför. Han gick även igenom beredskapsfrågor, säkerhetsskydd och NIS kontra hamnskydd och sjöfartsskydd och hur tillsynen går till på olika nivåer. 

Några retoriska frågor var: ”tar tillsynen sikte på rätt saker?” och ”är det rimligt att en verksamhet ska vänta i fyra år på att få föreskrifter eller fem år på en vägledning? Han ställde även den mer konkreta frågan ”hur sätts vites- och sanktionsavgifter?”

Nästa säkerhetsskyddschef att kliva upp på scenen var Carl Hedin från Danske Bank, som gav ett perspektiv från den finansiella verksamheten, utifrån säkerhetsskyddslagstiftningen.

Han beskrev några fiktiva exempel från energisektorn och lyfte sedan över dessa scenarier till den finansiella sektorn. 
– En bank som drabbas kan bli en negativ spiral i de centrala systemen, underströk han och visade hur en attack mot finanssektorn kan bli samhällsviktig.

Han ville ge deltagarna ett sätt att tänka kring finansiell stabilitet som samhällsfunktion för Sveriges säkerhet. 

Tillsynsfrågan fortsatte sedan i ett panelsamtal, efter kaffet. I panelen satt Anders Henningsson, säkerhetsskyddschef på Fortifikationsverket, Emma Stenholm, koncernsäkerhetschef på Swedish Space Corporation, och Oscar Ehnbom, säkerhetsskyddschef på Hitachi Energy.

De beskrev sina verksamheter och hur säkerhetsskyddsarbetet bedrivs men framför allt hur tillsynen upplevs.

På frågan om hur de ser på framtiden sade de:
– Det behövs en bra praxis och de som driver tillsynen ska vara seniora. Det är viktigt med bra relationer och bra vägledningar, sade Anders.
– Det behövs en bättre samverkan mellan tillsynsmyndigheterna. I dag finns det olika tolkningar, sade Oscar.
– Mer vägledning och mindre smäll på fingrarna, summerade Emma.

Samverkan och förtroende

Samverkan var ett ord som återkom under konferensen (och som har återkommit på alla tidigare sex konferenser) och därför hade Anders Fridborg, relativt ny samordningschef för Samverkan Stockholmsregionen, bjudits in för att belysa hur samverkan kan gå till – på riktigt. 

Han berättade att samverkansplattformen, med 37 aktörer, är unik i landet och gav en bild av hur samarbetet är uppbyggt och hur de gemensamma beredskapsresurserna ser ut. Målbilden är att tillsammans skapa trygghet, säkerhet och effektiv hantering av samhällsstörningar i regionen - i vardag, kris och höjd beredskap.

– I ordinarie läge jobbar vi med planering, utbildning, övningar, uppföljning och i arbetsgrupper och nätverk. När det behövs särskild samverkan för effektiv hantering vid plötsligt uppkomna eller planerade händelser går vi in i aktiverat läget, beskrev han. 

Anders Fridborg visade även aktuella regionala inriktningar (som trafikstörningar, pågående dödligt våld, kraftigt regn och skyfall, störningar i betalsystem eller vattenförsörjning etc). 
– Vi har en kultur där vi litar på varandra och vill göra verkstad, sammanfattade han och gav två exempel från det gångna året. 
 
Förtroende och tillit var också temat när krishanteraren och medierådgivaren Jeanette Fors-Andrée tog till orda. Hennes expertis är förtroendekriser och hon lyfte bland annat mediehaveriet kring tidigare nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm. 

– För att lyckas med krishantering behöver vi ha ett förhållningssätt där vi skapar den kontroll vi behöver i en okontrollerad situation, sade hon bland annat. 
– Vi måste göra rätt saker i rätt ordning. Kriskommunikation handlar inte om det vi kommunicerar utan om det vi gör i en konkret situation. 

– Det är inte krisen som är problemet, det är vi själva när vi agerar, reagerar eller låter bli att agera som skapar krisen. 

Enligt Jeanette Fors-Andrée finns det några framgångsfaktorer, bland annat:

• Ta ett samlat grepp (helst fysiskt runt ett bord)
• Analys och handlingskraft – finns det något att agera på; agera direkt även om ni inte har hela bilden - och visa empati för kritiken
• Medieklimatet blir allt tuffare och dreven ökar MEN vi kan inte ändra medieklimatet utan bara på vårt eget förhållningssätt

Hon gav också grunden i mediedramaturgin och tips på hur man bäst kan nå ut med de bästa budskapen och argumenten – hur man hela tiden kan hitta tillbaka till sina huvudbudskap.  

Och därmed avslutades Forum Säkerhetsskydd – stort tack till alla som delade med sig av sina erfarenheter under konferensen och – förstås – till alla som var på plats och engagerade sig i erfarenhetsutbyte och nätverkande!