Höjd beredskap – vad betyder det för HR och arbetslivet?
2026-02-20
Vi har intervjuat Lena Sköld Hultberg, tidigare HR-ansvarig på Försvarsmakten och HR-direktör på Migrationsverket, nu utbildare på Försvarets personaltjänst och hos oss på Företagsuniversitetet.
- Begreppet höjt beredskapsläge har de flesta hört – men långt ifrån alla vet vad det faktiskt innebär. I grunden handlar det om att Sverige ställer om när säkerhetsläget försämras. Regeringen kan besluta om skärpt beredskap vid en allvarlig säkerhetspolitisk kris, och om högsta beredskap när landet är i krig. Då aktiveras hela totalförsvaret, säger Lena.
Totalförsvaret består av både militärt och civilt försvar. Det civila omfattar kommuner, regioner, myndigheter och även privata aktörer – verksamheter som måste fungera oavsett läge: sjukvård, skola, elförsörjning, transporter, polis och mycket mer. Allt hänger ihop. Samhällets funktioner är ömsesidigt beroende av varandra.
Arbetsrätten förändras – och HR:s roll blir central
Vid höjd beredskap förändras spelplanen. Arbetsrätten kan justeras och staten får långtgående befogenheter. Det kan till exempel innebära:
- Allmän tjänsteplikt – personer mellan 16 och 70 år kan kallas in för att bidra till totalförsvaret.
- Medarbetare kan behöva stanna kvar i tjänst, omplaceras eller få nya arbetsuppgifter.
- Arbetstider kan ändras.
- Strejkrätten kan begränsas.
Samhällets behov går före normala avtal.
- Man kan tro att detta bara berör offentlig sektor eller samhällsviktig verksamhet, men även privata företag påverkas – direkt eller indirekt. Medarbetare kan omfattas av totalförsvarsplikten. Leveranskedjor kan störas. Kompetens kan behöva omfördelas snabbt. HR hamnar mitt i detta.
Från vardagsförändring till krisledning
HR arbetar redan i dag med förändring: omorganisationer, neddragningar, nya arbetssätt. Men i ett höjt beredskapsläge sker förändringen snabbare, under större osäkerhet – och kan pågå under lång tid. En vanlig kris kan vara i dagar eller veckor, ett krig kan vara i månader eller år. Det ställer helt andra krav på uthållighet.
Utöver de “hårda” frågorna - arbetsrätt, omplaceringar och bemanning – finns de mänskliga dimensionerna:
- Oro och rädsla hos medarbetare
- Chefer som behöver stöd i pressade situationer
- Konflikter som måste lösas
- Behov av tydlig kommunikation och riktning
I ett skarpt läge går det inte att avvakta. HR:s roll blir tydlig, synlig och avgörande.
Företagets ansvar i kris och krig
Det är lätt att tänka att “det där hanterar staten”. Men varje organisation har ett ansvar för sin egen överlevnad och funktion. Ett företag måste kunna fortsätta producera, leverera och skapa värde – även under osäkra och långvariga förhållanden.
Det kan kräva:
- Prioritering av kärnverksamhet
- Nedprioritering av mindre kritiska delar
- Tillsättande av särskild kris- eller krigsorganisation (stab)
- Tydlig rollfördelning mellan linje och stab
Här uppstår nya samverkansytor. Vem gör vad? Hur fattas beslut? Hur delas information? HR behöver förstå både strukturen och sin egen roll i den.
Kunskapsläget och varför förberedelse är avgörande
Lena menar att kunskapen inom HR-området ser väldigt olika ut i dag. Intresset har ökat det senaste året, men generellt är medvetenheten fortfarande låg. Många organisationer har redan fullt upp med vardagens krav och det kan vara svårt att prioritera något som ännu inte hänt. Men just därför är förberedelse så viktig.
- När förändringen väl kommer går det inte att förbereda sig i efterhand. Att ha tränat sin roll, förstått regelverket och reflekterat över värderingar och ansvar skapar trygghet. Och trygghet leder till handlingskraft.
Från ord till förmåga
En viktig del i beredskapsarbetet handlar om kultur och värderingar. Det som ibland upplevs som “ord på väggen” kan i ett krisläge bli avgörande för organisationens uthållighet. Gemensam riktning, ansvarstagande och samarbete stärker motståndskraften – resiliensen.
Att arbeta med höjd beredskap inom HR handlar därför inte bara om juridik och struktur. Det handlar om människor. Om mod. Om att kunna leda och stötta när det är som svårast.
Och kanske viktigast av allt: att öva, öva, öva – innan det verkligen gäller.
I vår har vår nya utbildning "HR:s roll vid höjt beredskapsläge" premiär. Kursledare är Lena Sköld och Gunnar Karlsson, tidigare generalmajor och chef för MUST.