Kontakta oss direkt på telefon 08-600 62 00

Du är här: 

Beredskapssamordnare - Diplomutbildning

  • Utveckla organisationens beredskap och kontinuitetsförmåga
  • Förbered verksamheten för fredstida kriser, höjd beredskap och krig
  • Förstå hur riskhantering, säkerhetsskydd och cybersäkerhet hänger ihop med beredskapsarbetet
Beredskapssamordnare - Diplomutbildning

Utveckla och stärk verksamhetens beredskap – från risk och planering till krishantering och övning

Samhällets beredskap utvecklas snabbt och kraven på både offentliga och privata verksamheter ökar. Förmågan att förebygga störningar, upprätthålla samhällsviktig verksamhet och ställa om vid höjd beredskap kräver struktur, samverkan och rätt kompetens.

Som beredskapssamordnare har du en viktig roll i att stärka organisationens förmåga inför fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Arbetet omfattar bland annat risk- och sårbarhetsanalys, kontinuitetsplanering, krishantering, övning, kommunikation, säkerhetsskydd och cybersäkerhet.

Nya krav och ett bredare ansvar

För kommuner och regioner föreslås en ny lag, Lag om kommuners och regioners grundläggande ansvar inför och under fredstida kriser och höjd beredskap (LKRB). Den är tänkt att ersätta dagens Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH).

Samtidigt är beredskap inte enbart en offentlig fråga. Samhällsviktig verksamhet bedrivs av både offentliga och privata aktörer, vilket ställer ökade krav på samverkan, robusthet och kontinuitet.

En bred och praktisk diplomutbildning

Denna diplomutbildning riktar sig till dig som arbetar med, eller ska börja arbeta med, beredskapsfrågor i offentlig eller privat verksamhet. Du får en bred förståelse för det svenska beredskapssystemet och praktiska verktyg för att utveckla organisationens beredskap.

Utbildningen omfattar tolv dagar fördelade på fyra block och kombinerar föreläsningar, diskussioner, case och praktiska övningar.

Program

Block 1 – Det svenska beredskapssystemet

Beredskapsområdet – aktörer, ansvar och samverkan

  • grunderna i svensk civil beredskap och totalförsvar,
  • hur beredskapssystemet i Sverige är uppbyggt,
  • ansvar, roller och samverkan mellan olika aktörer,
  • relationen mellan krisberedskap, civilt försvar och militärt försvar, samt
  • offentlig och privat verksamhets roll i samhällets samlade beredskap.

Lagar, krav och regelverk

  • hur lagar, förordningar och andra krav styr beredskapsarbetet i Sverige,
  • ansvar, skyldigheter och befogenheter för offentliga och privata aktörer vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig,
  • hur regelverk inom bland annat totalförsvar, säkerhetsskydd, informationssäkerhet, sekretess och dataskydd påverkar beredskapsarbetet,
  • centrala lagar och regelverk, bland annat:
    - lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH),
    - eventuell ny reglering om kommuners och regioners grundläggande ansvar inför och under fredstida kriser och höjd beredskap (LKRB),
    - lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap,
    - lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
    - förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap,
    - ransoneringslagen (1978:268),
    - skyddslagen (2010:305),
    - säkerhetsskyddslagen (2018:585), säkerhetsskyddsförordningen (2021:955) och tillhörande säkerhetsskyddsföreskrifter,
    - offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
    - regelverk för informations- och cybersäkerhet, inklusive NIS2 och cybersäkerhetslagen,
    - GDPR och svensk kompletterande dataskyddsreglering, samt
  • hur olika regelverk samspelar och omsätts i praktiskt beredskapsarbete.

 Krishantering – organisation, ledning och arbetssätt 

  • hur en ändamålsenlig krisorganisation byggs upp,
  • roller, funktioner, ansvar och samverkan i krisorganisationen,
  • metoder och verktyg för effektiv krisledning och lägesbild,
  • dokumentation och styrning, exempelvis krisplaner och andra stödjande planer,
  • ledarskaps- och beslutsfattningsmodeller för krishantering, samt
  • olika ramverk och modeller för krisledning, inklusive Natos krisledningsmodell.

Block 2 – Riskhantering och kontinuitet

Riskhantering och sårbarhetsanalys

  • grundläggande principer och metoder för systematisk riskhantering,
  • hur risker och sårbarheter identifieras, analyseras och värderas,
  • insamling och bearbetning av information som underlag för risk- och sårbarhetsanalyser,
  • olika metoder och arbetssätt för risk- och sårbarhetsanalys, samt
  • hur resultat från riskanalyser kan användas som underlag för prioriteringar och beredskapsåtgärder.

Beredskaps- och kontinuitetsplanering

  • grunderna i beredskaps- och kontinuitetsplanering,
  • hur beredskaps- och kontinuitetsplaner tas fram, struktureras och hålls aktuella,
  • vilka delar som bör ingå för att planerna ska vara användbara i praktiken,
  • olika modeller och arbetssätt för beredskaps- och kontinuitetsplanering,
  • beroenden, kritiska resurser och prioriterade verksamheter, samt
  • likheter och skillnader mellan offentlig verksamhet och privat näringsliv.

Höjd beredskap, samhällsviktig verksamhet och krigsorganisation

  • hur verksamheter kan förberedas för höjd beredskap och krig,
  • vad som kännetecknar samhällsviktig verksamhet och hur sådan verksamhet kan upprätthållas under störda förhållanden,
  • hur en krigsorganisation kan planeras, bemannas, aktiveras och underhållas,
  • roller, ansvar och prioriteringar vid omställning från ordinarie verksamhet till höjd beredskap,
  • kritiska beroenden, resurser och försörjningsbehov,
  • hur offentliga och privata aktörer påverkas och behöver samverka, samt
  • tillämpning genom exempel och fiktiva case från både offentlig och privat verksamhet.

Block 3 – Säkerhetsskydd, cybersäkerhet och övning

Cybersäkerhet, upphandling och avtal

  • grunderna i cybersäkerhet och aktuella hot mot verksamheter,
  • hur verksamheter kan förebygga, förbereda sig för och minska konsekvenserna av cyberangrepp,
  • hur cybersäkerhet integreras i beredskaps- och kontinuitetsarbetet,
  • relevanta lagar, standarder och ramverk inom informations- och cybersäkerhet,
  • hur krav på säkerhet, robusthet och kontinuitet kan ställas vid upphandling, samt
  • hur avtal och kravspecifikationer kan utformas för att stödja verksamhetens beredskap.

Säkerhetsskydd

  • grunderna i säkerhetsskydd och säkerhetskänslig verksamhet,
  • det svenska hotlandskapet och hur det påverkar säkerhetsskyddsarbetet,
  • säkerhetsskyddets tre huvudområden: informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet,
  • säkerhetsskyddsanalys och särskild säkerhetsskyddsbedömning,
  • risker kopplade till exponering av säkerhetskänslig verksamhet,
  • säker kommunikation och skydd av känslig information, samt
  • incidenter och händelser ur ett säkerhetsskyddsperspektiv.

Planera, leda och öva

  • metoder för att planera, organisera och koordinera aktiviteter inom beredskap,
  • hur utbildningar och övningar planeras och genomförs,
  • olika övningsformer, från enklare diskussions- och table top-övningar till större övningar med motspel,
  • hur mål, scenario och genomförande anpassas efter verksamhetens behov,
  • roller och ansvar vid planering och ledning av övningar, samt
  • uppföljning, utvärdering och lärande efter genomförda övningar.

Block 4 – Kommunikation och examination

Kriskommunikation

  • hur informationsflöden kan hanteras under en kris,
  • hur kommunikationen anpassas för olika målgrupper och behov,
  • metoder och verktyg för tydlig, korrekt och snabb kommunikation,
  • hur ryktesspridning, felaktig information och desinformation kan hanteras, samt
  • grunderna i medierelationer och kommunikation under press.

Kommunicera i skrift

  • hur rapporter, remissvar, promemorior och andra beslutsunderlag kan utformas,
  • hur analyser, slutsatser och rekommendationer presenteras tydligt och strukturerat,
  • hur språk, struktur och mottagaranpassning påverkar genomslaget,
  • praktiska arbetssätt och mallar som stöd i det skriftliga arbetet, samt
  • tillämpning av skriftlig kommunikation i arbetet med examensuppgiften.

Examinationsarbete och examination

  • arbete med examensuppgiften,
  • tillämpning av kunskaper från utbildningens olika block,
  • analys av en given beredskapssituation i grupp,
  • presentation och gemensam examination, samt
  • återkoppling och avslutning av utbildningen.

Fakta

Deltagare

Utbildningen vänder sig till dig som är beredskapssamordnare, beredskapsstrateg eller på väg in i en sådan roll – inom kommun, region, myndighet eller privat verksamhet.

Mål

Efter utbildningen ska du ha stärkt din förmåga att:

  • förstå hur svensk civil beredskap och totalförsvar är uppbyggda och hur olika aktörer samverkar,
  • navigera i relevanta lagar, krav och regelverk,
  • arbeta systematiskt med risk- och sårbarhetsanalys,
  • planera för kontinuitet, höjd beredskap och krig,
  • utveckla och arbeta med beredskaps- och kontinuitetsplaner,
  • förstå säkerhetsskyddets roll och koppling till beredskap och totalförsvar,
  • förstå hur cybersäkerhet, kritiska beroenden, upphandling och avtal påverkar verksamhetens beredskap,
  • organisera och arbeta i en krisorganisation samt förstå principer för ledning och beslutsfattande,
  • planera, genomföra och följa upp utbildningar och övningar,
  • hantera informationsflöden och kommunikation i kris, samt
  • formulera analyser, beslutsunderlag och andra texter på ett tydligt och strukturerat sätt.

Förkunskaper

För att få största möjliga utbyte av utbildningen bör du ha viss tidigare erfarenhet av säkerhetsarbete, riskhantering, beredskap eller närliggande arbetsområden.

Omfattning

Utbildningen omfattar 12 dagar och är uppdelad i fyra block om tre dagar. Blocken genomförs ungefär en gång per månad, vilket ger dig möjlighet att omsätta nya kunskaper i praktiken mellan utbildningstillfällena. Under hela utbildningen har du tillgång till en digital lärplattform med material och stöd för ditt lärande. Utbildningen varvar föreläsningar, diskussioner, case och praktiska övningar.

Diplomering

För diplomering krävs i princip full närvaro samt godkänt examensarbete.

Kursrådgivning

Vill du veta mer om utbildningen eller diskutera om den passar dig och din roll? Kontakta Susan Bergman på susan.bergman@foretagsuniversitetet.se.

Kursavgift

I kursavgiften ingår kursdokumentation samt i de fall kursen genomförs på plats i våra kurslokaler även luncher samt för- och eftermiddagskaffe. Moms tillkommer.

Bokning och rådgivning

Ring 08-600 62 00 eller kontakta oss via e-post för bokning, information och kursrådgivning. Du kan också boka plats direkt på en kurs genom att klicka på "Boka" i kurskalendariet. E-post: kurs@foretagsuniversitetet.se

Hotell

Utbildningen genomförs i Posthuset på Vasagatan 28 i Stockholm. För dig som kommer resande erbjuder vi specialpris på två fina hotell nära kurslokalen: Nordic Light Hotel: boka på nordiclighthotel.com och ange bokningskod "FUN-deltagare" eller Clarion Hotel Sign: ring 08-676 98 00 eller mejla till cl.sign@strawberry.se och uppge avtalsnummer CH2005318.

Företagsuniversitetet är en av Sveriges viktigaste mötesplatser för yrkesverksamma

Livslångt lärande ...

Hitta till oss på Företagsuniversitetet

Stockholm

Kontakta oss

08-600 62 00

kurs@foretagsuniversitetet.se

Vasagatan 28
111 20 Stockholm

Besöksadress i Stockholm

Posthuset
Vasagatan 28

Org.nr. 556259-2575

Webbutveckling: Novitell AB