"Evidensbaserad säkerhetskunskap ligger helt rätt i tiden"
I februari 2019 kunde ett antal säkerhetspersoner i landet stoltsera med 7,5 högskolepoäng i säkerhetsvetenskap från Lunds Universitet. Då har de fullföljt fysiska kurstillfällen och fått sina hemuppgifter godkända. Två av dem, Magnus Fjällström, trygghets- och säkerhetssamordnare i Malmö stad, och Stefan Elm, säkerhetsansvarig vid kulturförvaltningen i Stockholms stad, uppskattar sina nyvunna kunskaper.
Ett antal pionjärer har snart fullföljt kursen Introduktion till säkerhetsvetenskap och får därmed 7,5 högskolepoäng av Lunds universitet. Vi träffar två av dem i samband med den näst sista kursdagen.
– Kursen har varit jättebra, den innehåller intressanta och relevanta ämnen, kommenterar Stefan Elm.
Magnus Fjällström håller med:
– Utbildningen ligger helt rätt i tiden, eftersom den är evidensbaserad. Jag tycker att branschen har varit gammaldags, eftersom man generellt alltid utgår från ”best practise”. Numera måste exempelvis kommuner faktiskt veta om det vi beslutar oss för att göra, gör nytta eller skada, konstaterar han.
– Varje åtgärd vi vidtar i Malmö baseras på vad forskningen säger. Finns det evidens? Gör det inte det så tittar vi på om det finns beprövade metoder och gör det inte det så använder vi best practise som sista utväg.
– Att då få vetenskaplig kunskap är ovärderligt.
"Nyttigt och utvecklande"
Introduktion till säkerhetsvetenskap omfattar sex fysiska kursdagar hos Företagsuniversitetet i Stockholm, självstudier och hemuppgifter. Föreläsare är experter från Lunds universitet.
De sex delarna behandlar följande ämnen:
• Kunskapsområdet säkerhetsvetenskap
• Händelsehantering ur ett strategiskt kommunikationsperspektiv
• Beslutsfattande under osäkerhet
• Säkerhetskultur och dess relation till säkerhet
• Mellanmänskliga relationer
• Grundläggande underrättelseanalys
– De flesta ämnena är ju rätt kända för oss som säkerhetschefer, exempelvis kriskommunikation och hur man hanterar konflikter. Däremot är det litet ovant att hänvisa till forskningen och att bryta ner frågorna på nya nivåer för att förstå bakgrunden. Det är både nyttigt och utvecklande, berättar Stefan Elm.
– Jag tyckte att blocket som handlar om säkerhetskultur var väldigt intressant. Det handlade bland annat om att gemensam påverkan, delaktighet, rätt inställning och säkra beteenden i kombination med väl fungerande ledningssystem skapar stabila säkerhetskulturer.
Tillgång till handledning
Stefan har tidigare läst enstaka högskolekurser medan Magnus aldrig tidigare har läst på högskolenivå.
– Jag har fått kämpa en del under det här halvåret och fått lägga ner mer tid än väntat men det är det värt, konstaterar han.
– Det gäller att få in självstudierna och hemuppgifterna efter varje fysisk kursdag i det övriga pusslet men det har gått bra. Dessutom finns det ju tillgång till handledning, berättar Stefan.
Syftet med utbildningen är att stärka deltagarnas förmåga att leda och bedriva ett effektivt systematiskt säkerhetsarbete, något både Magnus och Stefan tycker är nödvändigt för att möta framtiden:
– Vi måste inse att det kommer in allt mer forskning i vår profession och tittar man internationellt så är ju i princip alla konferenser och seminarier forskningsbaserade, understryker Magnus Fjällström.
– Det är klart att de här 7,5 högskolepoängen stärker våra CV:n och blir en kvalitetsstämpel. Jag tror att många fler säkerhetschefer behöver den här typen av fördjupad kunskap, poängterar Stefan Elm.
Läs mer om Introduktion till Säkerhetsvetenskap (7,5 hp) här.