Beredskapssamordning

Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om/i

• beredskapsområdets bredd, möjligheter och utmaningar,
• beredskapens historik och nuläge
• den svenska beredskapsjuridiken och försvarsbeslutet,
• riskhantering, krisberedskap och kontinuitetsplanering,
• cyberberedskap och dess betydelse för den totala beredskapsplaneringen,
• kommunikation, ledarskap och samordning i beredskapsfrågor,
• organisationers roll och ansvar inom beredskapen,
• individers förberedelse för kris och krig, samt
• vad som krävs av en organisation vid en övergång från fred till höjd beredskap

Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att

• särskilja och synkronisera arbetet med beredskap kopplat till samhällsviktig verksamhet, totalförsvar och säkerhetsskydd,
• redogöra för den svenska beredskapsutvecklingen genom tiderna,
• applicera gällande lagstiftning och andra krav på den egna organisationens beredskap,
• identifiera och analysera risker, sårbarheter och hot ur ett beredskapsperspektiv, 
• sätta cyberberedskapen i relation till det övriga beredskapsarbetet,
• använda verktyg och metoder för ett säkert informationsutbyte,
• planera för olika steg i en organisations beredskapsarbete, 
• stötta individer i sin krisförberedelse, samt
• förbereda den egna organisationen för en övergång från fred till kris och vidare till höjd beredskap

Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser att

• applicera hållbarhet i beredskapsarbetet,
• analysera beredskapens nuläge i relation till dess historik,
• omsätta försvarsbeslutet och de försvarspolitiska inriktningarna i en organisatorisk kontext,
• upprätta en god kris- och kontinuitetsförmåga för att stärka organisationens motståndskraft och resiliens,
• planera och implementera en god förmåga till hög informations-, IT- och cybersäkerhet i beredskapsarbetet,
• leda och fatta beslut i en pressad och stressad situation med hänsyn till individers reaktioner och gruppers dynamik i kriser, 
• redogöra för olika organisationers funktion i den svenska beredskapen,
• bygga organisationens förmåga med hänsyn till individers behov, möjligheter och begränsningar, samt
• omsätta teoretiskt beredskapsarbete i praktiken

Utbildningens obligatoriska kurser
 

1. Introduktion till beredskapsområdet, 5 yh-poäng
   "Sveriges civila beredskap handlar om förmågan att förebygga och hantera fredstida krissituationer, krigsfara och ytterst krig. Förmågan skapas i hela samhället, hos myndigheter, kommuner, regioner, företag och frivilliga. Alla som bor i Sverige har ansvar för beredskapen." Detta skriver MSB på sin hemsida. Kursen ger en grundförståelse för beredskapsområdet, hur det styrs och leds samt hur det förhåller sig till övrigt säkerhets och försvarsarbete. Kursen varvar teoretiska presentationer med diskussioner och praktiska moment. Följande ingår: Allmänt om beredskap Genomgång av beredskapsområdet i allmänhet, vad som omfattas samt hur beredskapsarbetet i Sverige är uppbyggt. Fokus ligger på att tydliggöra hur civil beredskap (krisberedskap och civilt försvar) och totalförsvar (militärt och civilt försvar) förhåller sig till varandra och vad dessa olika begrepp omfattar. Samhällsviktig verksamhet och totalförsvar Kunskap om beröringspunkter mellan samhällsviktig verksamhet, totalförsvaret och säkerhetsskydd gås igenom för att visa på såväl gemensamma nämnare som på skillnader. Hållbarhet Koppling till Agenda 2030 och FN:s globala hållbarhetsmål med fokus på Mål 3 God hälsa och välbefinnande, Mål 6 Rent vatten och sanitet för alla, Mål 7 Hållbar energi för alla, Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Mål 11 Hållbara städer och samhällen, Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna, Mål 14 Hav och marina resurser, Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald, Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen samt Mål 17 Genomförande och globalt partnerskap. Det svenska hotlandskapet En viktig del inom beredskapsarbetet är att identifiera vad verksamheten ska skyddas mot. Avstamp tas i myndigheters öppna hotbilder och världsrapporter, och träning ges i hotbildsanalyser. Beredskapsorganisationen En beskrivning av hur en beredskapsorganisation kan anpassas och dimensioneras utifrån den egna verksamhetens krav och behov.
    
2. Beredskap i en historisk och nutida kontext, 5 yh-poäng
   I denna kurs ges de studerande en historisk och nutida förståelse för svensk civil beredskap och totalförsvaret.Kursens historiska moment avhandlar:
   • det svenska försvaret genom tiderna,
   • beredskapsåren under andra världskriget,
   • totalförsvaret under kalla kriget,
   • utvecklingen efter kalla kriget från totalförsvar till krisberedskap,
   • planeringen för totalförsvaret från 2015,
   • inriktningen för totalförsvaret 2021-2025, samt
   • Sveriges inträde i Nato 2024. Utöver den historiska kontexten presenteras dagens säkerhetsläge samt nationella och internationella samarbeten
    
3. Totalförsvarsjuridik, beredskapslagstiftning och försvarspolitisk inriktning, 10 yh-poäng
   Målet med denna kurs är att de studerande ska förstå de juridiska krav och regelverk som styr beredskapsarbetet i Sverige. Totalförsvarsjuridik är samlingsnamnet för internationella och nationella regelverk som reglerar samhällets hantering av krig och krigsfara på lokal, regional och nationell nivå – både vad gäller det civila och det militära försvaret. Här omfattas bl.a. statsrätt, konstitutionell rätt, förvaltningsrätt och internationell rätt. Utöver totalförsvarsjuridiken går kursen igenom andra lagstiftningar som reglerar beredskapsområdet.De svenska författningar som ligger i fokus är:
   • Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap
   • Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap
   • Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt
   • Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Utöver dessa behandlas författningar och andra krav och standarder som reglerar beredskapsområdet, däribland;
   • svenskt säkerhetsskydd enligt Säkerhetsskyddslag (2018:585), Säkerhetsskyddsförordning (2021:955) samt tillhörande säkerhetsskyddsföreskrifter,
   • sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslag (2009:400),
   • informationssäkerhet enligt bl.a. NIS2 och dess svenska författningar samt ISO 27000,
   • dataskydd enligt bl.a. GDPR och svensk dataskyddsreglering,
   • samhällets motståndskraft enligt bl.a. CER,
   • förstärkt skydd för byggnader, andra anläggningar, områden och andra objekt av skyddsobjekt enligt Skyddslag (2010:305), samt
   • företags skyldigheter vid höjd beredskap.Kursen går vidare igenom försvarsbeslutet 2025-2030 och dess försvarspolitiska inriktningar, liksom andra aktuella regerings- och myndighetsinriktningar som t.ex. Försvarsmaktens plan för utveckling av det militära försvaret 2025-2035 och Försvarsberedningens fyra rapporter (med fokus på rapporten ”Kraftsamling” som särskilt inriktas på civilt försvar).
    
4. Risk-, kris- och kontinuitetshantering, 15 yh-poäng
   Kursen består av tre delar vilka ger de studerande kunskap och verktyg att arbeta systematiskt med riskhantering, krisberedskap och kontinuitetsplanering. De studerande lär sig att inventera, analysera och förebygga problem samtidigt som de säkerställer verksamhetens operativa förmåga.Riskhantering och hotbedömning. Den första delen fokuserar på styrning och ledning av riskhantering utifrån ISO 31000 samt på metoder och verktyg för risk- och sårbarhetsanalyser. Det omfattar t.ex. kvalitativa och kvantitativa analyser, risk- och sårbarhetsanalyser utifrån MSB:s vägledningar, metoder enligt Säkerhetshandboken och hotbedömningar enligt säkerhetsskyddet. De studerande tränar sin praktiska förmåga att genomföra egna analyser med koppling till beredskapsområdet. Här diskuteras även det säkerhetspolitiska läget, globala hot och deras lokala konsekvenser.Krisberedskap. Denna del går igenom krisberedskap och krishantering med koppling till styrning och ledning (inkl. lagkrav). Kursen omfattar bl.a.
   • det svenska krisberedskapssystemet och dess del i det civila beredskapssystemet och civila försvaret,
   • internationellt samarbete,
   • samverkan och ledning vid samhällsstörningar enligt gemensamma grunder,
   • roller och ansvar i en krisledningsorganisation,
   • stabs- och ledningsmetodik som verktyg i krisen,
   • utformning av en krisledningscentral,
   • framtagning av en krisplan och annan stöddokumentation,
   • kriskommunikation,
   • krisledning i praktiken inkl. fallstudier och beslutsfattande i kris, samt
   • övningsmetodik. I övningsmomentet ingår scenarioplanering och praktisk träning i att lägga upp och genomföra en övning.Kontinuitetsplanering. Här går vi igenom metodik för kontinuitetsplanering utifrån MSB:s rekommendationer och ISO 22301. Bl.a. inkluderas konsekvensanalyser (Business Impact Analysis (BIA)), riskanalysering vid kontinuitetsplanering samt upprättande av kontinuitetsstrategier (inkl. resursplanering och prioritering).

5. Säkerhetsskydd, 10 yh-poäng
   Säkerhetsskydd är en grundförutsättning för att bygga beredskap. Med säkerhetsskydd avses att skydda säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Kursen ger en grundförståelse för området, hur det kravställs, styrs och leds samt hur det förhåller sig till övrigt beredskapsarbete. Kursen varvar teoretiska genomgångar med diskussioner och praktiska moment.

   Följande ingår:Allmänt om säkerhetsskydd En genomgång av säkerhetsskydd i allmänhet, vad som omfattas samt hur säkerhetsskyddet i Sverige är uppbyggt. Tre åtgärdsområden En djupdykning i säkerhetsskyddets tre åtgärdsområden och hur de förhåller sig till varandra.

   De tre områdena är:
   • Fysisk säkerhet
   • Informationssäkerhet
   • Personalsäkerhet
   Vad gäller informationssäkerhet går vi här igenom området utifrån säkerhetsskyddsperspektivet, och fördjupar oss mer i cybersäkerhet i stort i den efterföljande kursen. Vi behandlar också signalskydd som handlar om säker kommunikation. Bedömning av säkerhetsskyddet Grundläggande för att dimensionera sitt säkerhetsskydd korrekt är att basera det på en grundläggande säkerhetsskyddsanalys (SSA) och därtill komplettera med särskilda säkerhetsskyddsbedömningar (SSB) där så behövs. Vi går här igenom när dessa används, hur de utförs och hur bedömningen av säkerhetsskyddet utifrån dessa görs. Exponering av säkerhetskänslig verksamhet När den säkerhetskänsliga verksamheten exponeras för andra krävs särskilda bedömningar och skyddsåtgärder. Här går vi igenom exponeringen i allmänhet och säkerhetsskyddade upphandlingar vid anlitande av leverantörer i synnerhet. Säkerhetsskyddsorganisationen En beskrivning av hur säkerhetsskyddsorganisationen och dess roller kan anpassas utifrån den egna verksamheten och dimensioneras i olika nivåer.

6. Cyberberedskap, 5 yh-poäng
   Dagligen utsätts Sverige och svenska intressen för cyberangrepp och hybridattacker. Enligt försvarsdepartementet kan vissa cyberattacker betraktas som väpnade angrepp, det vill säga krig. "Cyber är den tillkommande delen i ett modernt civilt försvar. Vi bygger nu i praktiken ett nytt nationellt cybersäkerhetscenter, som sedan november leds av FRA. I årets budget görs den största satsningen någonsin på cybersäkerhet." Detta betonade Sveriges statsminister Ulf Kristersson under inledningen av Folk och Försvars rikskonferens 2025.Kursen ger de studerande kunskaper och färdigheter i cyberberedskap med utgångspunkt i etablerade standarder,de studerande att förstå och skydda kritisk information och digital infrastruktur.Nedanstående områden är huvudmoment i kursen:
   • introduktion till cybersäkerhet och -beredskap,
   • informationshantering och -klassificering,
   • lagstiftning och kravställning (inkl. NIS2, CER, dataskydd/GDPR, Cybersecurity Act, EU Cyber Solitary Act, exportkontroll, säkerhetsskydd),
   • säkerhetsramverk (inkl. CIS Controls, CMMC, C2M2),
   • systematiskt informationssäkerhetsarbete genom ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) och ISO 27000,
   • cyberhot, hotaktörer och deras metoder (inkl. påverkansoperationer och desinformation),
   • identifiering av kritiska informationssystem och IT-strukturer,
   • teknisk IT- säkerhet,
   • skydd mot cyberhot och dataintrång, samt
   • incidenthantering vid cyberattacker.Kursen har en tydligt tvärvetenskaplig holistisk approach och ger verktyg att navigera med utgångspunkt utifrån människa, teknik och organisation. Här behandlas de viktiga begreppen sekretess, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet. Dessutom inkluderas en genomgång av det militära cyberförsvaret med fokus på Försvarsmaktens operationer i cyberdomänen till skydd och försvar av svenska intressen.
    
7. Kommunikation, ledarskap och samordning ur ett beredskapsperspektiv, 5 yh-poäng
   Förmågan att kommunicera, leda och samverka i kriser och höjd beredskap är grundläggande för att organisationen och samhället ska ha en god förmåga att stå emot och hantera situationen.I denna kurs får de studerande tränas i att bl.a.
   • kommunicera i akuta situationer,
   • använda verktyg och metoder för ett säkert informationsutbyte,
   • identifiera och motverka rykten, påverkansoperationer och desinformation,
   • samverka med andra aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå,
   • uppnå motståndskraft hos befolkningen,
   • hantera ledarskap i pressade situationer (inkl. stresshantering, stabsmetodik och beslutsfattande), samt
   • förstå människors reaktioner och teamdynamik i kris och krig
    
8. Organisationers beredskapsförberedelser, 15 yh-poäng
   Målet med denna kurs är att ge organisationer verktyg för att anpassa verksamheten till höjd beredskap och krig.Kursen omfattar:
   • beredskapsförmåga i kris,
   • omställning av verksamheten under höjd beredskap,
   • samhällsviktig verksamhet som måste fungera under höjd beredskap och krig,
   • organisationens roll i totalförsvaret,
   • ansvar och roller inom beredskaps- och krigsorganisationen,
   • totalförsvarsplanering och mobilisering,
   • skydd av personal och verksamhet under väpnade konflikter,
   • evakuering vs inrymning av människor,
   • organisationers (offentliga och privata) roll i försörjningsberedskapen, samt
   • civil-militär samverkan.Vad gäller organisationens roll och ansvar i beredskapssammanhang och inom totalförsvaret diskuteras samhällets olika aktörer, dvs. kommuner, regioner, länsstyrelser, statliga myndigheter (inkl. sektors- och beredskapsmyndigheter), privata aktörer och frivilligorganisationer. Vidare presenteras hur man skapar och förvaltar en krigsorganisation och registrerar denna hos Plikt och prövningsverket. Begrepp som krigsplacering, civil plikt och allmän tjänsteplikt presenteras, liksom kopplingen mellan en säkerhetsskyddsorganisation, en kris- och en krigsorganisation.
    
9. Individens förberedelse för kris och krig, 5 yh-poäng
   "I kris och krig behöver vi alla bidra till Sveriges motståndskraft." och "Om något allvarligt händer går hjälpen i första hand till dem som bäst behöver den. De flesta av oss måste klara oss själva i minst en vecka." Detta framkommer i MSB:s skrift "Om krisen eller kriget kommer".Förutom att beakta myndigheternas riktlinjer för individer har denna kurs som mål att lära ut livräddande åtgärder, krisstöd och sjukvård under krisförhållanden, liksom grundläggande överlevnadskunskaper. Detta för att de studerande i sina roller som beredskapssamordnare ska ha kunskap om hur människors liv och hälsa kan värnas även vid kris och krig. Beredskapssamordnare ska i sina roller kunna säkerställa organisationens förmåga att skydda samhällets medborgare, och som ambassadörer för MSB:s inriktning för kris och krig ge medborgarna förutsättningar att kunna bidra till Sveriges motståndskraft.Delar som ingår i kursen är bl.a.
   • applicering av MSB:s inriktning för individens roll vid kris och krig,
   • första hjälpen och L-ABCDE, hjärt- och lungräddning (HLR), förbandskunskap och behandling av skador,
   • sjukvård utan tillgång till vårdinrättningar och moderna bekvämligheter,
   • krispsykologi (inkl. stresskonen, chockens faser och människors reaktioner i kris), krisstöd samt psykiskt och socialt omhändertagande,
   • individuella krisförberedelser,
   • orientering och navigation, samt
   • överlevnad i olika klimat.Vår utbildning är unik på marknaden genom att både erbjuda det organisatoriska och individuella perspektivet. Vi ser det som vital kunskap och förmåga i rollen som beredskapssamordnare.
    
10. Tillämpning av beredskap, 15 yh-poäng
    Som avslutning för utbildningen ingår en tillämpningskurs där de studerande tränas i att applicera förvärvade kunskaper på ett case. Här ska de studerande utifrån ett applikatoriskt exempel simulera en organisations övergång från fred till höjd beredskap i olika steg. Med stöd av specifika frågeställningar ska de säkerställa att den aktuella organisationen uppnår en dimensionerad skyddsnivå utifrån gällande krav och behov, samt beakta individerna som berörs. I denna tillämpningskurs får de studerande använda de kunskaper som de har tillgodosett sig genom hela utbildningen. Arbetet sker i mindre grupper i form av en skriftlig inlämning och en muntlig redovisning. Presentationen genomförs inför övriga kurskamrater i syfte att ta del av varandras arbeten. Genom gemensam reflektion och erfarenhetsutbyte uppnås ett högre lärande.

I utbildningens ledningsgrupp är personer från följande företag och organisationer representerade:

• Avarn Security 
• Företagsuniversitetet
• Försvarsmakten
• Hitachi Energy
• Kronan Säkerhet
• Kungliga Tekniska Högskolan
• SECNET
• Stockholms stad
• Stockholms universitet
• Sundbybergs stad 
• Sveriges Riksdag
• Säkkon
• Tryggare Sverige