Kontakta oss direkt på telefon 08-600 62 00

Blogg inom Marknad, Kommunikation och Nya Medier

Marknad Kommunikation Nya Medier

Välkommen till Företagsuniversitetets blogg om marknadsföring, kommunikation och nya medier. Vi försöker vara en solid punkt i ett marknads- och medielandskap i ständig rörelse. Oavsett om du är en internationell marknadsdirektör i framkant eller nyss tagit klivet in på kommunikationsavdelningen, är detta en blogg för dig.

Konsten att leda möten som skapar engagemang och effektivitet

2016-11-02 Lotta Eriksson

Möten utan mening och mål skapar inte engagemang. Det förstår alla. Samtidigt blir möten allt viktigare i takt med digitaliseringen. Framgångsfaktorn är att skapa effektiva möten, som inte bara löser problem utan som också skapar relationer.

 
Många tycker att möten i princip bara tar tid och är onödiga. De hörsammar förvisso möteskallelsen och går på mötet med ett block i handen, utan förväntningar - kanske snarare med en känsla av frustration. Med största sannolikhet är deras engagemang under mötet inte heller på topp. Nu kan du som håller i möten få verktyg för att skapa bättre möten med högre delaktighet – möten som också får effekt!

PernillaSilfverhjelm_w

– Det handlar om att bestämma vilken typ av möte man ska hålla, sätta upp ett mål för mötet och att anpassa mötet efter vad man vill uppnå med det, förklarar Pernilla Silverhjelm, som är en erfaren utbildare inom kommunikation, ledarskap och projektledning. Hon arbetar också som mötesledare i egna bolaget Silfverhjelm Consulting och är dessutom kursledare för Företagsuniversitetets nya kurs ”Att leda effektiva möten”.

– Det finns olika mötesformer för olika syften och det är viktigt att variera dem, så att mötesdeltagarna vet hur de ska bidra. 

Varför behövs det en kurs för att bli en
bättre mötesledare och få till effektiva möten?
– Därför att vi lägger enorma summor pengar på att sitta i möten och många upplever att mötena är ofokuserade och ett slöseri med tiden. Möten är dessutom bra för att skapa relationer och utan relationer gör vi inget bra jobb.

Vilka tycker du behöver
gå en sådan här kurs då?
– Alla som håller i möten och som behöver bli bättre på att förbereda mötet, ta ledningen och få resultat, så att det också får effekt för verksamheten.

– Man kanske har fått en ny funktion där man ska vara tydlig som mötesledare eller man kanske har fastnat i gamla hjulspår, själv eller i diskussionerna, och behöver få ny input.

Hur tycker du att
ett effektivt möte ser ut?
– Det har ett väl fungerande syfte och mål, en avgränsad tid – det får inte vara för långt – och en agenda som inte är för detaljerad men som innehåller rätt punkter.

– Man ska också i förväg veta om det är ett beslutsmöte, ett kommunikationsmöte, ett informationsmöte eller en workshop.

– Ett gott möte är ett möte där det händer något i att det är just vi som deltar, där vi alla tillsammans hittar nya lösningar på ett problem.

Och vem är du, som kan
så mycket om möten?
– Jag har jobbat som konsult på både företag och i andra organisationer och överallt har den här frågan dykt upp. Jag har samlat alla olika erfarenheter genom åren och så har jag läst mig till de senaste rönen kring möten och möteskulturer.

– Det står väldigt klart för mig att vi, inte minst i det allt större digitaliserade arbetsformatet, måste förändra våra möten.

Kursen ”Att leda effektiva möten”
är på två dagar, vad får man lära sig?
– Vi kommer jobba mycket upplevelsebaserat men också med diskussioner, checklistor och metodsamlingar. Bland annat ska vi testa olika mötesformer och olika kommunikationsstilar – och framför allt kommer deltagarna få lära sig en massa tips och tricks för att skapa effektiva möten framöver.

IMG_1475

PERNILLAS TIPS FÖR ETT EFFEKTIVT MÖTE:
1. Tänk resultat. Vad ska mötet resultera i? Om du vet det blir det lättare att sätta specifikt mål och kalla rätt personer.
2. Avsätt rätt tid för de olika mötena. Håll det gärna kort. Varför inte ha 30 eller 45 minuter som utgångspunkt och variera därifrån? Då kanske deltagare faktiskt hinner mellan möten och möten kan börja på tid.
3. Skriv upp de beslut som fattas, så att alla gemensamt kan se, innan mötet avslutas. Då minimerar man risken för att man har olika uppfattningar om vilka beslut som fattats. 

"Att leda effektiva möten" går den 12-13 december och ska ge kompetens för att bli en trygg och säker mötesledare, som väljer rätt mötesform för olika syften, som förbereder, leder och följer upp effektiva möten och som har förmåga att variera sina möten med olika metoder och verktyg. Läs mer här 

”Du kommer igång direkt, dagen efter kursen”

2016-10-03 Lotta Eriksson

Att göra nulägesanalysen tar mest tid och är viktigast. När man gjort den ska man fundera igenom positionering, sätta mål och planera aktiviteter. Sedan har man i bästa fall en marknadsplan som håller. Det berättar Christina Varenius, marknadsförare och något av en expert på området marknadsföring. Hon är också kursledare för ”Marknadsföring – grund”, en tvådagarskurs som bland annat omfattar marknadsplanens alla delar.

 

 

– Jag tycker att alla som jobbar med marknadsföring och som inte redan har gått någon utbildning i marknadsföring ska gå den här kursen, summerar Christina Varenius.

– Man kanske arbetar på ett mindre företag, man kanske har fått gå över från säljsidan eller är produktchef som nyligen fått marknadsansvar.

– Kursen passar också vd:ar, som inte har så mycket kunskap om marknadsföring eller säljare som vill förstå varför marknadsföring är viktigt.

Förstår inte alla det?
– Nej, det många som inte har kläm på vikten av marknadsföring, trots att de kanske deltar på mässor och gör utskick eller andra aktiviteter. De förstår inte helheten, utan ser marknadsföring som en kostnad snarare än som en investering.

Vad krävs av en marknadsförare i dag då?
– För att göra ett bra jobb som marknadsförare på ett företag behöver du förstå hur saker ser ut i dag i organisationen och vilka kunderna är.

– Du måste också förstå vad som är viktigt för kunderna och vilka andra målgrupper som finns därute, som påverkar dina kunder i deras beslut.

– Dessutom måste du känna din egen organisation, vad ni står för och vilka värderingar som finns - och hur dessa ska kommuniceras så att kunderna känner igen sig i det.

– Det handlar om att veta hur du ska leva efter allt det här, så att det du kommunicerar ut inte går i stick i stäv med det som händer i företaget.

Varför ska man välja just
”Marknadsföring – grundkurs” om man vill
bli bättre på marknadsföring?
– Det är en unik kurs, det finns inte någon liknande. Alternativen är ett- eller tvåårsutbildningar på exempelvis Berghs eller IHM, eller korta endagarskurser i sociala medier eller att bygga hemsidor. Arbetsgivarna får väldigt litet utfall av de kurserna.

– Det här är den perfekta kursen om man jobbar på ett företag som snabbt vill komma igång och få effekt!

– Det är två väldigt intensiva dagar men du får med dig tillräckligt mycket av allt, för att du ska kunna börja jobba och dra nytta av dina nya kunskaper direkt.

Vad får man med sig då?
– Man får med sig en förståelse för varför man har ett marknadsarbete och vad det innebär men också ett nytt tankesätt, så att man vet var man ska börja nysta.

– Dessutom får man med sig mer än ett embryo till marknadsplan. Man kan säga att det man får en julgran med sig tillbaka till företaget och sedan får man klä den själv, i sin vardag.

Under kursen ”Marknadsföring grund” går Christina Varenius igenom marknadsplanens alla delar och förmedlar praktiska kunskaper om affärsidé, vision, kärnvärden och mål. Hon beskriver vikten av nulägesanalys, positionering, mål och aktiviteter, beskriver olika medier och hur man gör kanalval för sin marknadsföring.     

Läs mer om kursen       

Sveriges bästa kommunikatörer: Moa Blomkvist och Caroline Birgersson

2016-09-21 Lotta Eriksson

”Att man måste skriva kort på webben är en myt” - den 4 oktober samlas kommunikatörer, språkvårdare, marknadsförare och andra intresserade på Vasateatern i Stockholm. Då genomförs #Story2016, en heldag om språk, innehåll och kommunikation.

Som uppladdning publicerar vi intervjuer med några av konferensens kompetenta föreläsare. I dag: Moa Blomkvist och Caroline Birgersson från webbcopybyrån Birger & Blom.

birger-blom-300x300

Under Story 2016 ska ni från Birger och Blom
prata om att skriva för både “människa och maskin”. Varför är det viktigt i marknadsföring?
– Alla vill ta din plats och det krävs en digitalt anpassad strategi som tar hänsyn till både besökaren och algoritmer, för att ditt innehåll ska kunna konkurrera med sin fulla potential. För bara för att du ”finns på webben” betyder det inte att du syns på webben.

– Dagens kunder söker aktivt på varumärken, en fördelaktig utgångspunkt som företag kan förvalta genom att skriva för både människor och maskiner. Det betyder att vi måste medvetandegöra digitala beteenden, hur besökaren interagerar med din text.

Varför är det viktigt att ta plats på webben?
– Din webbplats är ett skyltfönster som även kan vara en överlägsen servicemotor om den förvaltas väl. En webbplats kan serva besökaren lika bra som ett butiksbiträde, om inte bättre, då den inte begränsas av några öppettider eller geografisk plats.

– Ingen fysisk butik eller annan typ av direktkontakt kan motsvara den tillgängligheten, såvida inte en företagsrepresentant följer varje steg som besökaren tar. Men på webben kan företag finnas till hands även vid ett toalettbesök.

Video som innehållsform får en allt större
plats på webben. Hur står sig det skrivna ordet?
– Det starkaste vapnet har alltid varit pennan – och den håller sig stark, även om den i dag har blivit ersatt med ett tangentbord. Alla har olika beteenden och inlärningsprocesser, därför kommer ett medie aldrig att slå ut ett annat.

– Text och rörlig bild kommer alltid att komplettera varandra. Än så länge är innehållet i film dessutom inte sökbart, så ett filmklipp behöver förstärkas med text för att dyka upp i söknätverk som Google.

Har ni någon digital myt ni vill slå hål på?
– Vårt främsta tips är att släppa myten om att hålla sig kort på webben. I dag handlar det inte om man läser på webben utan snarare vad man väljer att läsa.

– Det är ju till webben du vänder dig för att få svar på dina frågor, då har textlängden inte någon betydelse så länge du blir stimulerad av innehållet. Därför har kommunikatörer fått en oumbärlig roll i det digitala landskapet.

Story 2016 bjuder på allt från språktrender och hjärnforskning till amerikanska presidentvalet och Eurovision Song Contest. Praktisk och aktuell kunskap för dig som jobbar med innehåll och kommunikation. Anmäl dig här.

 
Ses på Vasateatern den 4 oktober 2016!

Sveriges bästa kommunikatörer: Björn Alberts

2016-09-19 Lotta Eriksson

Volvo Ocean Race är världens femte största sportevent utifrån medial räckvidd och antalet åskådare. Utifrån det fick Björn Alberts uppdraget att öka både publik och publikengagemang.

Som Marketing och Communication Director levererade han ett resultat som slog alla tidigare rekord. På #Story2016 bjuder Björn på berättelsen, rik på bilder och video, om vad de gjorde för att femdubbla antalet videovisningar och nå 1,7 miljarder TV-tittare. Med en ny typ av storytelling.

bjorn-alberts-300x300

Ditt case kring Volvo Ocean Race är stort i alla hänseenden.
Hur tar man din historia – ett stort varumärke, många anställda
och resurser – och applicerar den på en mindre miljö? I vilken man
exempelvis ensam sköter ett Facebook-konto eller en sajt?
– Den frågan bör nog egentligen var och en svara på men några egna reflektioner kan jag nämna: Det vi gjorde kan först ses som något som var “upphöjt i 10”. När man extrapolerar så långt blir lärdomarna tydligare.
– Ställ dig frågan, vad kan jag göra för att mina följare ska kunna påverka sin egen image med hjälp av mina poster? Jobba som en fotograf. Jobba som en grävande journalist. Korsa med något oväntat. Posta som en vän.

Vad tror du att jag som deltagare på #Story2016
kommer att ha antecknat efter din föreläsning?
– Väx genom att gräva där du står. Och gör det bättre.

Om du fick ge samtliga kommunikatörer i Sverige
ett karriärstips för att bli bättre, leverera resultat och
utvecklas professionellt, vad skulle det vara?
– Jag brukar inte ge tips på det viset. Tycker att var och en måste bottna i sig själv och avskärma sig från yttre påverkan men inte från omvärlden. Själv är jag sjukt nyfiken. Som nyfiken är jag per definition en sökare. Det sökandet är en framåtrörelse.

Story 2016 bjuder på allt från språktrender och hjärnforskning till amerikanska presidentvalet och Eurovision Song Contest. Praktisk och aktuell kunskap för dig som jobbar med innehåll och kommunikation. Anmäl dig här.

Omvärldsanalys en förmåga alla kan träna upp

2016-09-15 Lotta Eriksson

Omvärldsanalys som begrepp är enligt Wikipedia en ”organisatorisk aktivitet för att införskaffa underrättelser om omvärlden (till exempel kunder, konkurrenter och marknader) i syfte att positionera organisationen, dess produkter och tjänster”.

– Omvärldsanalys ska ses som beslutsunderlag och input till det strategiska arbetet. Men det är även stöd för det mer taktiska och operativa arbetet, understryker experten Johanna Laurent.

– Det finns många olika bilder av vad omvärldsanalys är. Att samla in information är en bara en liten del. Det handlar framför allt om att analysera och dra  slutsatser utifrån den egna verksamheten för att kunna agera och få konkurrensfördelar.

Johanna Laurent högupplöst

Johanna Laurent är något av en ”guru” på området omvärldsanalys, efter att ha arbetet med frågorna i över 15 år, bland annat på Kairos Future, i egen regi och numera på Wide Narrow Intelligence AB.

Hon tycker att organisationer har blivit bättre på att förstå vikten av omvärldsanalys de senaste åren;

– Vi har blivit allt mer mogna i takt med att omvärlden förändras allt snabbare och att informationsflödet blir större.

– Eftersom det numera finns mycket gratisinformation i open sources, förstår fler organisationer att man behöver ta ett större grepp och jobbar mer effektivt. Det är få som mäktar med att arbeta manuellt. 

– Och det blir för kostsamt att samla in massa information manuellt på olika håll i organisationen och sedan inte ha kraft att göra analyser och dra strategiska slutsatser.

En disciplin alla behöver
Även om behovet är tydligt, menar hon att det finns en hel del kvar att göra när det gäller att avsätta resurser för att genomföra arbetet på ett professionellt och effektivt sätt.

– I Sverige och övriga Europa har vi inte samma tradition som till exempel USA har. Där är det mer naturligt med underrättelser och de är mer konkurrensinriktade. I takt med ny och ökad konkurrens inser dock allt fler behovet av att tidigt se och förstå omvärldsförändringar och kunna hänga med.

Vilka är det då som behöver kunna göra bra omvärldsanalys? Enligt Johanna Laurent är det en kompetens som i princip alla behöver.

– Chefer måste förstå vad de ska ha för underlag för sina beslut och medarbetare behöver ha känselspröten ute för att ha koll på allt som händer för att kunna gör sitt jobb.

– Framför allt tycker jag att alla som jobbar med strategi, affärsutveckling och marknad är betjänta av att behärska omvärldsanalys för att fatta bästa möjliga beslut om vägval. 

Går att träna upp
Däremot, understryker hon är det här en förmåga som alla kan träna upp.

– Vissa är mer nyfikna och gör det här mer automatiskt, utan att tänka på det, medan andra kanske inte tittar så långt utanför sig själv.

– Alla kan dock, med bra verktyg och metoder, utveckla förmågan när det gäller omvärldsanalys.

– Det handlar mycket om sunt förnuft satt i system, att veta vad som är viktigt och kunna kommunicera det på ett effektivt sätt.

Johanna Laurent är kursledare för Företagsuniversitetet nya kurs Omvärldsbevakning och omvärldsanalys och hoppas bidra till att fler utvecklar sin förmåga och öka förståelsen för vikten av varför man ska jobba med omvärldsbevakning och framtidsanalys på ett systematiskt och strukturerat sätt så att det leder till bra beslut och faktiska handlingar.

Tre tips från Johanna:
1.    Börja gräv där du står. Använd den information du har, lägg fokus på analysen och agera utifrån det.
2.    Arbeta strukturerat och systematiskt med omvärldsbevakning och analys, se det inte som en ad hoc-insats.
3.    Knyt ihop säcken och kom till konkreta slutsatser – vad betyder det här för oss och vad kan vi göra för att möta utvecklingen?

Läs mer om den nya kursen här: Omvärldsbevakning och omvärldsanalys

Sveriges bästa kommunikatörer: Anna Kleinwichs Magnusson

2016-09-15 Lotta Eriksson

Under Story 2016 kommer du att dyka upp lite “här och var” och presentera trender inom skriftlig kommunikation.
Hur ser de större penseldragen ut – varthän barkar utvecklingen?

AnnaKM-300x300

– Digitaliseringen påverkar oss människor och vårt beteende på många olika sätt, särskilt när det gäller hur vi kommunicerar och använder språket.

– Det skriftliga språket är inte längre det självklara valet för den som vill göra sig hörd.

 – När tekniken finns i allas händer är det är lätt att byta ut texter mot bild och film; man väljer helt enkelt det som bäst åstadkommer den effekt man är ute efter.

– Kraven på tillgänglighet, snabb rapportering och korta svarstider gör att skriftspråket utvecklas ovanligt fort just nu

Vilket är det svenska språkets
största utmaning just nu?

 – Skriftspråket har under lång tid vårdats och utvecklats av Svenska Akademien, journalister, författare och kommunikatörer med god kunskap om språkbruk och skrivande.

– I dag kan vem som helst publicera egna texter och det gör att grammatiska förvrängningar, felaktigheter, eller om man vill, nya kreativa lösningar tar plats i språket.

– Många skräms och upprörs av att språket urlakas, andra menar att det utvecklas på ett sätt som bättre möter våra behov.

Hur har den smarta telefonens stora
närvaro påverkat språk och kommunikation?

– Telefonens lilla fönster och tangentbord gör att vi helst fattar oss kort. Artigheter och nyanser får kliva åt sidan – det viktigaste är att vi gör oss förstådda. Eftersom korta texter kan uppfattas som hårda, lättar vi upp dem med småord, slang och emojis.

– Jag skulle säga att mycket av den språkliga utveckling vi ser nu drivs på av de tekniska och digitala verktyg vi använder.

Story 2016 bjuder på allt från språktrender och hjärnforskning till amerikanska presidentvalet och Eurovision Song Contest. Praktisk och aktuell kunskap för dig som jobbar med innehåll och kommunikation. Anmäl dig här.
Ses på Vasateatern den 4 oktober 2016!

Sveriges bästa kommunikatörer: Frida Boisen

2016-09-01 Lotta Eriksson

”Så lyckas du med framtidens kommunikation”- #Story2016 är en heldagskonferens om språk, innehåll och kommunikation. Som uppladdning publicerar vi intervjuer med några av konferensens kompetenta föreläsare, Sveriges bästa kommunikatörer. Den här gången har vi pratat med moderator Frida Boisen, som nyligen utsågs till Årets digitala ledare och en av Sveriges #150superkommunikatörer - och som till vardags är digital chef på Bonnier Tidskrifter.

frida-boisen

Du och andra kommunikatörer har
det skrivna ordet som främsta verktyg i
vardagen, håller det på att förändras?
– Så har det varit i alla tider men nu svänger det, i och med utvecklingen inom digitala och sociala medier.

– Det rörliga språket är det nya första språket, både i Sverige och i världen. Det är rörlig bild som ökar och som prioriteras - och det är så våra ’millennials’ vill ha sina historier berättade.

– Det kan vara en utmaning för många som har arbetat inom kommunikationsprofessionen i många år.

Och hur tacklar man det?
– Alla vi kommunikatörer måste våga uttrycka oss med rörliga bilder. När jag började som digital chef på Bonnier förra året hade vi inte ens en TV-avdelning, så en första åtgärd var att starta den.

– Det går jättebra, eftersom det finns en sådan stark efterfrågan på rörligt material.

Ni har ju förstås muskler för det men hur
kan andra, med mindre resurser, göra digitala satsningar?
– Det som är positivt är att organisationer eller varumärken inte behöver ha stora och proffsiga TV-studios. Det fungerar utmärkt att filma med sin mobil.

– Huvudsaken är att man har ett trovärdigt, tydligt och personligt tilltal.

Så kommunikatörer måste ta till sig och anpassa sig
till digitaliseringen, påverkas det skrivna språket av utvecklingen också?
– Ja, eftersom vår uppmärksamhet blir kortare, måste den skrivna texten också bli kortare. Vi ser till exempel fler förkortningar numera, som LOL och OMG, i stället för att man skriver ut hela orden.

– Om man inte hänger med kan de här förkortningarna te sig helt obegripliga men för att lyckas viralt är det viktigt att uttrycka sig kort.

– En annan utveckling är att emojis har blivit en del av vårt skrivna språk. Hjärtat var till exempel det mest använda ordet förra året och det är inte så konstigt, en bild säger ju mer än tusen ord.

– Det finns de som inte vågar skicka ett mejl utan en glad smiley numera, eftersom mottagaren kan tro att avsändaren är sur.

Vad kännetecknar en
framgångsrik kommunikatör tycker du?
– Man måste älska innovation, det tror jag är ett viktigt förhållningssätt. Man måste ha en vilja och lust att hänga med i den digitala utvecklingen - och helst leda den.

– Man ska slänga sig över nya kanaler och vara nyfiken på att utforska dem, utan att släppa grunden, som är att vara briljant och kärnfull.

– Det handlar om att du ska veta vad och vilka värderingar du ska kommunicera – och den som har det bästa, viktigaste eller roligaste budskapet vinner, om du formulerar dig bäst.

– Alla vi som arbetar med kommunikation är ju lyckligt lottade; vi får lära oss nya saker hela tiden. Det är jättehärligt. Så se möjligheter med alla nya kommunikationskanaler, det kan vara både effektivt och kostnadseffektivt!

Vad hoppas du bidra med på #Story2016?
– Jag är nyfiken, vetgirig och hyfsat påläst i det här ämnet, så jag ska fånga upp och ställa de viktigaste frågorna.

– Mitt mål är att alla ska känna sig inspirerade hela dagen och få med sig massor av nya verktyg, så att de kan bli ännu skickligare kommunikatörer. 

Här finns Frida:
twitter: @fridaboisen
facebook: facebook.com/fridaboisenofficial
instagram: @fridaboisen
linkedin: Frida Boisen
snapchat: Frida Boisen

Från Boisen till Bard - läs mer och boka din plats här

Sveriges bästa kommunikatörer: Tomas Dalström

2016-08-26 Lotta Eriksson

Den 4 oktober samlas kommunikatörer, språkvårdare, marknadsförare och andra intresserade på Vasateatern i Stockholm. Då genomförs #Story2016, en dag om språk, innehåll och kommunikation. Som uppladdning publicerar vi intervjuer med några av konferensens kompetenta föreläsare, Sveriges bästa kommunikatörer. Först tar vi pulsen på Tomas Dalström som är journalist, författare och föreläsare.

 

Neuroledarskap är i ropet men du spetsar till det
och förespråkar neurokommunikation, vad menar du med det?
Vår hjärna fungerar på ett speciellt sätt när det gäller kommunikation och med kunskap om hur den fungerar kan vi kommunicera på hjärnans villkor. Då är förutsättningarna större att kommunikationen går fram.

Tomas_Dahlström

Och hur har du kommit fram till det?
– Jag har skrivit professionellt i ungefär 30 år. När jag jobbade med filmmanus för reklam- och beställningsfilmer var jag med på alla inspelningar och upptäckte att de som jobbar med film kunde så mycket mer om hjärnan. Då började jag samla material och föreläsa.

– 2008 bestämde jag mig för att skriva min förstabok, Bäst i text - Läseboken/Skrivboken. Den första delen handlar om hur läsprocessen i hjärnan fungerar och den andra delen om hur man skriver texter på hjärnans villkor.

– Det handlar egentligen om ett antal handfasta tips som gör att man tränger förbi arbetsminnet. Det kom ut en ny upplaga 2013.

Hur praktiserar du kunskaperna själv?
– Jag försöker förstås använda det här när jag skriver. Just nu skriver jag en ny bok och då vet jag att det, till exempel, hjälper att använda exempel och liknelser, att skriva korta stycken och att det är viktigt att känna till vad målgruppen vill veta.

Hur påverkas texterna av digitaliseringen,
där man ska uttrycka sig kort - på så få tecken som möjligt?
– Korta texter är inte ett självändamål, det kan också bli självmål. Korta texter kommunicerar sämre och därför måste vi istället skriva korta begripliga texter.

– Vi läser olika på papper och skärm och då måste vi också skriva på olika sätt. Vi ska tänka på hur vi arbetar med layout,rubriker, mellanrubriker, ingresser och brödtext.

– Det är jobbigare för ögat att läsa på skärm, så där går ögat från rubrik via ingress till mellanrubrik på ett helt annat sätt än när vi läser på papper. Det är till exempel dubbelt så ansträngande att läsa text på en mobil jämfört med dator.

– Läser vi det som kommer från en sökmotor är det mellanrubrikerna vi kollar på för att se om texten är värd att lägga tid på. En text på skärmen ska bara vara två-tre rader och sedan måste det komma en blankrad.

– Alla sådana här grundprinciper ska vi tänka på, så att läsarens hjärna känner att det är överkomligt att ta sig igenom texten.

Är kommunikatörer bra på det här
och vad ska de tänka på för att bli framgångsrika?
– Nej, det är fortfarande många som blir förvånade när jag föreläser. Jag tycker att alla ska vidareutbilda sig och hålla sig uppdaterade kring vad som händer i forskningens framkant. Forskningen har kommit långt på det här området.

– Framför allt var det ett stort genombrott när det kom ögonkameror, där man kan se hur folk läser.

Du ska tala om det här på #Story2016,
vad hoppas du förmedla till deltagarna?
– Jag hoppas förmedla kunskap om hur hjärnan fungerar och ge tips på hur vi ska skriva texter som kommunicerar på hjärnans villkor och når fram till läsarens hjärnor. Då ökar sannolikheten att vi hamnar rätt.

– Det beror förstås inte bara på texterna, utan också på tajming och produkt eller tjänst - men vi som skriver kan optimera budskapen när vi har kunskap om hjärnan.

 

Läs mer om Tomas Dalström här

Läs mer om Story 2016 här eller här

Innehåll som påverkar - ett knep att nå ut

2016-08-15 Lotta Eriksson
Albert_Lannerstad

Content Marketing är något av ett buzzword numera – vad ÄR det i praktiken, är det korrekt att kalla det strategisk målgruppsanpassning? Vi har ställt frågan till Albert Lannerstad, som är huvudkursledare för kursen "Content Marketing i praktiken":
– Content marketing är helt enkelt att använda innehåll som dina kunder uppfattar som värdefullt för att påverka dem, få dem att köpa, ändra attityder eller vilket mål du nu har med din organisations kommunikation.
 
Vilka ingredienser behövs för att man ska kunna säga att man arbetar med content marketing?
– Det viktigaste är att det ska handla om ett kraftfullt innehåll, att innehållet i sig ska göra jobbet och uppfattas som underhållande, lärorikt eller engagerande av målgruppen. Till skillnad mot exempelvis reklam, där företaget ofta betalar för att hamna i kundernas blickfång.
– Du nämner strategisk målgruppsanpassning och det är ett mycket viktigt förhållningssätt – att förstå målgruppen på djupet och hitta innehåll som målgruppen tycker är värdefullt är ofta vägen till att lyckas med content marketing.

Hur skiljer sig content marketing från native advertising?
– Det är en vanlig fråga som många inom content marketing ägnar en hel del tid åt i forum, blogginlägg och diskussioner i sociala medier. Eftersom fenomenen och termerna är nya går det åt energi att definiera dem.
– Native advertising är att annonsera i artikelformat för att ”smälta in” bland redaktionellt innehåll i till exempel en tidning. Om innehållet är bra kan det vara ett format för content marketing men det finns också exempel på native advertising där innehållet är mer av reklamkaraktär.
 
Du är huvudkursledare för "Content Marketing i praktiken"– kan du summera innehållet i kursen?
– Deltagarna får lära sig allt från att tänka strategiskt och att ta reda på vad kunderna engageras av, till att hitta på innehåll, hitta rätt kanal och olika knep för att få maximal spridning på innehållet. Första blocket ägnar vi åt att tänka smart och arbeta effektivt med företagets content marketing. Vi går igenom vad som är ett effektivt innehåll, vilka olika varianter det finns, hur man tar reda på vad som engagerar målgruppen, väljer rätt kanal och hur man kan arbeta med idéer.
– I det andra blocket tränar vi praktiskt på att skriva effektivt, hitta rätt bilder och lär oss knep för att filma med mobilen - och i det tredje och sista blocket går vi igenom de viktigaste kanalerna för att skapa spridning av innehållet, bland annat Facebook Twitter och Instagram, och lär oss knep för att skapa maximal effekt. Dessutom träffar deltagarna en advokat som berättar vilka juridiska begränsningar man behöver ha koll på.
– Till sist redovisar var och en en mindre projektuppgift som knyter ihop kursens olika delar och får feedback av kursledare och övriga deltagare. Det brukar vara en väldigt uppskattad avslutning, som ger ytterligare några insikter.
 
Vilka tycker du ska gå en sådan här kurs och varför?
– Content marketing ger många organisationer – både offentliga och kommersiella företag – nya möjligheter att kommunicera och nå fram till sina målgrupper. I våra tider är reklamtröttheten tilltagande och många skyddar sig mot annonser. Samtidigt minskar räckvidden för tidningar och tidskrifter medan sociala medier blir en större del av människors mediekonsumtion. Content marketing kan då bli en viktig del av kommunikationen och en stor möjlighet.
– Den som i dag har ansvar för content marketing i organisationen och arbetar med att skapa innehåll bör gå kursen. Den är också en bra vidareutbildning för webbredaktörer som vill ta nästa steg i sin utveckling.
 
Har du något bra exempel på en organisation som lyckats bra med content marketing? Vad är det som gör att de är framgångsrika?
– Det finns flera kända exempel där man kunnat skapa uppmärksamhet om det som vanligtvis uppfattas som svårkommunicerade tekniknyheter, som exempelvis Volvos filmer om sina lastbilar, bland annat Epic Split eller de tysta bussarna i Göteborg. Deras framgång bygger på både genomtänkt och kreativt innehåll i kombination med smarta sätt att få spridning genom att till exempel använda trailers och annonsering för att ”få fart på” innehållet, som sedan sprids. Men det finns också mycket mer lågmälda satsningar som jag tycker är bra. Ett exempel är Arlanda Express som i en serie facebookinlägg och webbartiklar ger tips om vad man ska komma ihåg att packa när man reser med barn.

Företagsuniversitetets kurs Content Marketing i praktiken startar i Stockholm den 26 september. Läs mer och boka här!

Identifiera krisen och möt media professionellt

2016-08-10 Lotta Eriksson

”Det är viktigt att ha förståelse för varför det blir en kris, hur den utvecklas och hur man ska agera och det absolut viktigaste är att man är handlingskraftig”. Det förklarar Hans Makander och Hans Uhrus, kursledare för kursen ”Kriskommunikation och medieträning” som startar i september.

Hans och Hans

Vad har hänt? Hur många är drabbade? Varför blev det så här? Vad gör vi nu? Det är några av de frågor man bör ställa sig när journalisten ringer.

Förståelse för medias drivkrafter när drevet går och praktiska verktyg är några av ingredienserna i kursen ”Kriskommunikation och medieträning”, som går i Stockholm den 29 och 30 september.

Kursledare är Hans Makander och Hans Uhrus.
Här berättar de mer om kursen: 

Vilka vänder sig kursen till? 
– Den vänder sig till alla som arbetar med kommunikation och andra som behöver förstå eller ska kunna hantera olika typer av kriser och ha kontakt med journalister. Det är viktigt att ha förståelse för varför det blir en kris, hur den utvecklas och hur man ska agera och det absolut viktigaste är att man är handlingskraftig.
– Därför kommer vi att lära ut hur man identifierar när det faktiskt är eller kan bli en kris. Ju tidigare man uppmärksammar risken, desto bättre hanterar man situationen. Det handlar litet om att man ska lära sig tänka som en journalist och genom proaktivt arbete se till att vara väl förberedd för varje krissituation.

Vad kommer deltagarna få lära sig under de två dagarna?
– Förutom att lära sig möta media på ett bra sätt kommer de få lära sig ta fram en kriskommunikationsplan och en utpekad talesperson. Dessutom ska vi visa att det är viktigt att utbilda övriga organisationen och öva kontinuerligt så att alla blir bättre på att fånga upp det som kan bli en kris.
– Det blir både teori och praktiska övningar. Vi kommer till exempel arbeta med ett känt varumärke, där deltagarna får lära sig att jobba med Q & A, alltså frågor och svar, att formulera budskap och att möta journalister.

Läs mer om den nya kursen:

Kriskommunikation och medieträning
Hans och Hans drar igång kurs - mer om kursledarna