Kontakta oss direkt på telefon 08-600 62 00

Företagsuniversitetets blogg inom ledarskap

Ledarskap

Välkommen till Företagsuniversitetets blogg om livet som ledare. Vi tittar närmare på vanliga och ovanliga utmaningar för dig som chef, internationellt ledarskap och inspiration. Målet är att bli en användbar resurs för dig med ambitionen att bli en bättre ledare. 

3 tips för dig som jobbar som projektledare

2016-08-19 Marlene Berglund

Formulera mål utifrån vad som ska vara klart

Mål har olika funktion när det gäller t. ex. att vinna en tävling, starta ett företag och att driva ett projekt. I en sportfinal gäller det att överträffa förväntningar och göra det som man kanske inte tror är möjligt, för ett nystartat företag kan det handla om att skapa och förmedla visioner, i ett projekt behöver mål formuleras så att vi är överens om vad som ska vara klart. Ett konkret mål hjälper projektledaren och teamet att hålla fokus, och beställaren vet när jobbet är gjort. Ett mål som är formulerat utifrån perspektivet – ”vad som ska var klart ”- stället för ”vad som ska göras” hjälper dig att veta just när projektet är färdigt. T ex definiera att projektet ”ska ha levererat en färdigbyggd bro enligt kravspecifikation den 14 juni” istället för ”projektet ska bygga en bro”.

Skapa spelregler för samarbetet

Vi tänker oftast att vi vet vilka förväntningar vi har på varandra. Det är klart att man ska gå på projektmöten, och hålla sig informerad om vad som händer t ex. Men deltagarna i ett projekt kan ha väldigt olika förutsättningar för att bidra, en rad olika uppdrag kan konkurrera om ens tid. Ett bra sätt att tydliggöra vilka förväntningar som finns på projektdeltagarna är att ägna första projektmötet åt att definiera spelregler för samarbete i projektet. Det blir mycket enklare om sådana spelregler är konkreta och om de är förankrade i gruppen genom att deltagarna tillsammans formulerar spelreglerna. I spelreglerna är det också bra att definiera hur vi uppmuntrar varandra till att leva upptill dem, dvs. redan från början skapa ett positivt klimat för feedback, skapa en bra vana som gör att samarbetet känns roligt och tryggt.

Använd lärdomar från projekt

Projekt som arbetsform ger fokus, och gör att vi kan leverera ett resultat inom den avgränsade ram som är definierad. Ofta hinner vi i slutet av projektet inte fånga upp erfarenheter, varken ur individernas perspektiv eller ur organisationens perspektiv. För deltagarna i ett projekt kan det kännas snopet att inte få utvärdera och tanka av sig sina erfarenheter från projekt. Som organisation missar man chansen att öka kunskapsmassan om hur projekt drivas på ett bättre sätt och vad som kan användas för organisationens utveckling. För att nå hit behöver man avsätta tid för utvärdering och återkoppling redan från början i projektets planering. Det behöver inte ta mycket kraft och tid, starta dialogen utifrån en enkel checklista och börja samla guldkorn!

Barbroinaction

Barbro Ögren, kursledare i projektledning

Arbetsmiljöarbetet gör dig till en mer attraktiv arbetsgivare

2016-05-09 Marlene Berglund

31 mars trädde Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö ikraft. Föreskrifterna konkretiserar den allmänna arbetsmiljölagen, och förtydligar och kompletterar det arbetsmiljöarbete som en arbetsgivare måste driva

Regeringen har tagit fram en ny arbetsmiljöstrategi och satsar nu 100 miljoner kronor per år på området, fördelat på olika insatser inom till exempel forskning och utbildning. En av delarna som lyfts fram i den nya strategin är Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter kring arbetsbelastning,arbetstid och kränkande särbehandling som började gälla 31 mars i år.

Samuel Hugosson är organisationskonsult och leg. psykolog, och arbetar med arbetsmiljöfrågor på strategisk nivå i företag och organisationer.Samuel undervisar också i kursen Psykosocial arbetsmiljö hos oss på Företagsuniversitetet, och vi frågade honom om vilken effekt de nya föreskrifterna kommer att ha och hur man kan arbeta med dem.

Hur ska man som arbetsgivare se på de nya föreskrifterna?

- De innehåller egentligen inte så mycket nytt,utan är mer en konkretisering av de krav som redan funnits på arbetsgivarna.Och man ska inte jobba med arbetsmiljöfrågor för att man måste, utan för att man som organisation har något att vinna på det, och det har man till exempel genomatt det leder till lägre personalomsättning och färre sjukskrivningar. Man blir också en mer attraktiv arbetsgivare, eftersom arbetsmiljö är en viktig fråga för många arbetstagare idag. Så det arbete man gör ska man tydligt visa upp utåt.

Föreskrifterna består av tre delar – arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Vilken av dem kommer att göra störst skillnad?

- Jag tror att delen kring arbetsbelastning är den som kommer att ge störst effekt för arbetstagarna. Kränkande särbehandling är trots allt ovanligt, och uppstramningen kring arbetstid gäller bara delar av arbetsmarknaden, medan arbetsbelastning gäller alla. Hur stor skillnad detkommer att göra beror ju på hur mycket ens arbetsgivare jobbat med det tidigare,men på en del arbetsplatser kommer man att märka stor skillnad. Jag tror också att skyddsombudens arbete kommer att underlättas inom det området.

Arbetsmiljöverkets allmänna råd innebär bland annat att arbetsgivaren ska utarbeta strategier och skriva policies. Det låter som ett stort arbete?

- Nya föreskrifter kräver såklart ett visst arbete.Men det är ett arbete man tjänar mycket på att ha gjort den dag man behöver ta itumed svåra saker. Och policies behöver inte vara långa och avancerade dokument; det räcker med att de är tydliga. Det är viktigt att man är tydlig mot medarbetarna med vad som gäller. Det kommer att löna sig på längre sikt. Det man behöver änka på är dock att policyn inte ska vara en skrivbordsprodukt, vilket innebär att man måste förankra den och arbeta med den i organisationen.

Varför kommer de nya föreskrifterna just nu?

- Jag tror att det handlar om att Arbetsmiljöverket vill förtydliga och sätta den här typen av ämnen på agendan, och också att samla råden på ett och samma ställe. Vissa saker har blivit mer bindande i de nya föreskrifterna än vad de varit tidigare. Det finns också anledning att tro att Arbetsmiljöverket kommer att göra tätare kontroller på företagen framöver.

Matilda Andréasson

Engagerande kurs för nyblivna projektledare

2016-02-08 Matilda Andréasson

En av Företagsuniversitetets populäraste kurser är Projektledning – basutbildning, en kurs för nyblivna och blivande projektledare som vill få en flygande start i sin nya roll. Med sitt stora fokus på praktiska övningar, workshopmoment och möjligheter till diskussion är detta en kurs där deltagarna är väldigt aktiva.

Barbro Ögren, kursledare på Företagsuniversitetet

– Deltagarna blir väldigt engagerade i den här kursen och det brukar bli mycket skratt under våra workshops. Vi följer det flöde som finns i ett projekt och arbetar med ett praktikfall under hela kursen. Vi övar på de olika momenten, bland annat genom rollspel, och använder mycket gula lappar och blädderblock. Efter varje delmoment får var och en också feedback av mig, berättar kursledare Barbro Ögren.

En projektledares olika färdigheter

En av övningarna är att i workshopformat skapa en nätplan; en prioriteringsordning för projektet. Detta skall dock inte blandas ihop med en tidplan, påpekar Barbro.
– Är det något man vet som projektledare så är det att det kommer att hända saker under projektets gång. Jag tycker ofta att man är för snabb med att göra en detaljerad tidplan, och då finns inte samma flexibilitet om något händer längs vägen.

Kursdeltagare övar sig i att skapa en nätplan.
Strukturerade blivande projektledare.

De delar som handlar om ledarskap brukar väcka stort intresse i grupperna. En framgångsrik projektledare får människor engagerade och motiverade, men rollen kräver också en god förmåga att fatta beslut. Och det gäller att veta när man behöver de olika delarna av ledarskapet.
– Man kan likna det vid ett piano. Man kan spela olika melodier på det, och det kan ta ett tag innan man lär sig en ny typ av melodi. Om du är jättebra på att spela jazz så krävs det övning innan du blir lika bra på Bach. Och detsamma gäller för en projektledares olika färdigheter, säger Barbro.

Barbro Ögren är beteendevetare, en mycket erfaren projektledare och uppskattad kursledare. Hon har specialiserat sig på nya metoder inom projektledning, workshop-facilitering och ledarskap, och arbetar idag inom ÅF-koncernen med fokus på projektledning och verksamhetsutveckling. Barbro är också kursledare i våra kurser Projektledning – leda och kommunicera, Projektledning för HR och den längre utbildningen Project Manager för erfarna projektledare.

”Ett vanligt misstag är att tro att det räcker med peptalk”

2016-01-27 Matilda Andréasson

I många organisationer har medarbetarna vant sig vid ständiga förändringar, och för dig som chef är det en utmaning att motivera och engagera dem i processen. Jesper Dagöö är kursledare bland annat på kursen Change Management och på Chefsprogrammet, och delar i en intervju med sig av sin kunskap inom området.

Hur är det nu, är människan för eller emot förändring?
– Egentligen både och. Om man tittar på hur vår hjärna fungerar så tenderar vi att välja ekonomiska lösningar som sparar energi. Vi vill alltid ta genvägar, även i tanken. Men en av förklaringarna till människans framgång på jorden är vår unika förmåga att anpassa oss till förändring, och vår innovationsförmåga. Men samtidigt vill vi vara ekonomiska. Det finns teorier som säger att olika personer är olika positivt inställda till förändring, men jag tror att vi alla är mer eller mindre ambivalenta. Så det komplicerade svaret är både och.

Hur gör jag om jag som ska leda förändringen inte känner mig så positiv till den?
– Det är en intressant fråga. Men man måste skilja på person och uppdrag. Som chef måste jag följa mitt uppdrag, men det kan också vara en fördel för mig att vara medveten om riskerna med förändringen. För all förändring handlar om en riskbedömning; vad blir konsekvenserna av A versus B? I retoriken kring ett förändringsarbete bör man alltid väva in det som är rimligt i motargumenten och ha svar på dem. Så oavsett om man som person är positivt eller negativt inställd till förändringen så bör man i sin roll som chef validera motargumenten.

Vilka är de vanligaste misstagen vid förändringsarbete?
– Att man tänker att det räcker att jag håller ett inspirerande tal, ett peptalk. Det stora jobbet är att få medarbetarna att förstå att det lönar sig för dem att ta del i förändringsarbetet, för om man inte får med dem kommer alltihop att falla. Man måste analysera utvecklingsmöjligheterna, måste kommunicera det och se till att det lönar sig för medarbetarna att ta del av utvecklingsarbetet. Den sista delen missas ofta, men det är egentligen där arbetet börjar. Och man bör vara ganska snabb med att visa hur förändringen kommer att gynna medarbetarna.

Men om förändringen inte för med sig något gott för medarbetarna?
– Om det du ska genomföra är negativt så har vi en annan situation, och då kommer du att uppfattas som falsk om du försöker lyfta fram något positivt. Men om du är ärlig tror jag att folk kommer att se dig som en trovärdig person. Vi kommer ibland att fatta beslut som inte är så roliga, och är man tydlig med det så kan man ändå få personalens respekt. Många chefer är rädda att låta negativa kommentarer från medarbetarna komma fram, att det leder till en flod av negativitet som man inte kan hantera. Men medarbetare har rätt att ifrågasätta, och försöker du undvika det så riskerar du att bli en ledare som folk är rädda för, och som de inte vill prata med.

Förändring är ju konstant, men behöver vi inte lugn och ro på jobbet någon gång?
– Det som behövs är balans. Förändringsarbete behöver varvas med tid för prestation och för återhämtning. Vår tid ställer väldigt höga krav på förändringsarbete, och innovationen går just nu väldigt snabbt. Det blir en allt viktigare del av den moderna människan att kunna förhålla sig till förändring, men vi behöver fortfarande återhämtning och tid att prestera i systemet. Och om allt förändras hela tiden så kan det vara svårt att hinna prestera.

"Att inte ta beslut är också ett beslut"

2016-01-11 Marlene Berglund

Bengt Kallenberg är civilingenjör med många års erfarenhet från chefs- och ledarpositioner i både större och mindre företag. Han leder kursen ”Effektivt beslutsfattande” som går första gången den 15 april. Vi har ställt några frågor till Bengt.

Varför är det så svårt att ta beslut ibland?

- Det beror på olika faktorer t.ex. rädsla för att det kan bli fel eller att man kommer att ångra sitt beslut. Vi är också alla mer eller mindre rädda för det okända och har en tendens att vilja följa”flocken”, att inte sticka ut och göra annorlunda. Det kan också vara obehagligt att göra något som jag tror andra inte tycker om.

- Men kom ihåg att att inte fatta beslut är också ett beslut. Men i så fall är det bättre att bestämma att skjuta upp beslutet, men inte på obestämd framtid, utan sätta en tidpunkt då beslutet ska fattas.

Är det många chefer och ledare som tycker sig ha svårt att fatta beslut?

- Det kanske inte är något man talar öppet om utan det är snarare medarbetarna som kan ha synpunkter på ledarskapet. ”Det händer ingenting.” Det är lättare att stå utanför och tycka än att vara den som måste ta beslutet och stå för konsekvenserna.

Hur blir man en mer effektiv beslutsfattare?

- Man måste bli medveten om sin egen beslutsstil och om de fällor som kan komma med den. Om man ogillar konflikter och vill vara vän med alla så är det lätt att skjuta på obehagliga beslut t.ex. Om du vet att det är så är det lättare att göra något åt det. Det handlar i mycket om att lära känna sig själv bättre.

- Och så finns det ju faktiskt tekniker och metoder som underlättar. Man kan skapa beslutsprocesser både för sig själv och gruppen. Det finns också bra visuella metoder för att belysa ett problem från olika perspektiv och andra metoder som gör att man inte fastnar.

Kan beslutsfattandet påverkas av företagskulturen?

- Ja,absolut. om man flyttar ut beslutsansvaret i organisationen är det viktigt att det ses som ok att göra fel ibland,annars vågar ingen ta beslut. En kultur där man inte bestraffar felaktiga beslut är en bättre grogrund för nya idéer och kreativitet, än en kultur där man är rädd för att göra fel.

Hur är du själv som beslutsfattare?

- Jag tror att jag är ganska medveten om vad som styr mig och kan ta hänsyn till det. Jag brukar försöka se saker utifrån, ta det lite lugnt och sova på saken. Jag försöker stå emot impulser, tid ger perspektiv. Men självklart så går jag också i beslutsfällor då och då.

Se program för kursen Effektivt beslutsfattande.

Ledarskap är något man måste träna

2015-11-27 Marlene Berglund

Ann Epstein har under många år jobbat med chefer, för chefer och som chef på bl.a. Ledarna – Sveriges chefsorganisation. Hon är kursledare på Företagsuniversitetets kurser ”En rivstart i ledarrollen” och ”Leda och samordna utan att vara chef”. Vi frågar Ann om vilka kunskapsbehov hon möter i klassrummet och hur hon ser på ledarskap.

 

-  De som går mina kurser kommer från många olika håll, de har ledande positioner inom både offentlig sektor och privatnäringsliv; de kommer från både små och stora företag. Många är nya som chefer,men har kanske tidigare ledarerfarenhet som t.ex. projektledare.

Vilka tror du är de största utmaningarna när man är ny som chef?

- Förutom ansvaret så säger de flesta att de vill lära sig mer om hur grupper fungerar och om motivation. Du kan ju bara motivera dig själv, aldrig någon annan, men du som chef kan ge rätt förutsättningar för att dina medarbetare ska hitta sina inre drivkrafter sin och motivation. Det handlar om att visualisera och bryta ner målen så att var och en förstår vad han/hon kan bidra med, förstår sin rol li helheten och se till så att alla strävar åt samma håll. Kommunikation är också en utmaning i ledarskapet; hur ska jag få mina medarbetare att göra det jag vill att de ska göra? Vi brukar prata om vikten av att kontrollera att budskapet verkligen nått fram och tolkats på rätt sätt, att man behöver få en kvittens på det.

Har ledarrollen förändrats de senaste 10 åren?

-  Absolut. Vi har plattare organisationer idag och vi jobbar i nya konstellationer, t.ex. i nätverk och tillfälliga grupper,vilket gör att din formella chef kanske inte är din dagliga arbetsledare. Vi jobbar mer ”på tvären”.

- Idag utgår vi heller inte från att chefen är den som kan allt. Chefen är tillsatt för sin förmåga att leda, specialist kunskapen besitter oftast medarbetarna. Därför kan chefen inte peka med hela handen utan måste vara mer lyssnande och ödmjuk.

- Andra saker som har förändrat ledarskapet är sociala medier, där allt du gör kan spridas snabbt utan din kontroll, och att många idag arbetar i geografiskt spridda organisationer där du leder på distans, med hjälp av ny teknik.

Hur skiljer sig yngre personers krav på ledare åt från tidigare generationers?

- Man pratar mycket om den unga generationen och vilka nya krav de ställer på ledarskapet. Jag tror i och för sig att det inte bara handlar om den unga generationen utan om samhällsförändringar i stort. Man jobbar inte bara för lönen, utan vill ha ett större syfte med sitt arbete, vare sig det handlar om egen utveckling eller om att förbättra världen. Chefen måste därför kunna förklara syftet och varför man tar vissa beslut.

Vad brukar kursdeltagarna tycka är det mest värdefulla de får på dina utbildningar?

- De brukar säga ”Wow, vad mycket vi har fått på två dagar!” Annars är det de oftast lyfter fram i sina utvärderingar kommunikationsavsnitten och det coachande förhållningssättet, där vi lär oss att låta medarbetarna hitta svaren inom sig, oftast är det ju de som kan hitta den bästa lösningen. Deltagarna uppskattar också alltid de praktiska redskapen de får med sig, som de kan gå hem och testa och träna direkt. För man blir aldrig klar i sin roll som ledare. Man måste träna, precis som man tränar på allt annat man vill bli bra på.

Chefsprogrammet: Möt huvudkursledare Johan Lundberg

2015-10-19 Daniel Kjellsson

Företagsuniversitetets kurs Chefsprogrammet lanserades under första halvåret 2015 och blev snabbt en snackis i branschen. Premiärkursen belönades med totalbetyget 4.9/5 av de deltagande cheferna.

Idag pratar Företagsuniversitetets ledarskapsblogg med Johan Lundberg, huvudkursledare på Chefsprogrammet samt organisationspsykolog och specialist på chefs- och organisationsutveckling.

johan-lundberg-chefsprogrammet

Johan Lundberg, huvudkursledare på Chefsprogrammet.

Johan, varför tror du att Chefsprogrammet blivit så populärt?

– Jag tror att det fångar många av de konkreta utmaningar som chefer möter idag, du får en genomgång och kunskap kring de frågor du faktiskt brottas med i vardagen. När vi tog fram Chefsprogrammet så frågade vi chefer vad de behövde i sin ledarroll och byggde programmet mycket utifrån det. Samtidigt försöker vi också inkludera spetsämnen, som till exempel innovation.

Hur skulle du beskriva din egen roll bland programmets kursledare?

– Jag både samordnar hela programmet och håller själv i flera moment. Min roll blir det forskningsbaserade och det psykologiska, kring stress och hållbar prestation, kring förändringsledning och liknande.

Många chefer har under de senaste åren känt av en tydlig tempoökning. Finns det “lifehacks” som kan hjälpa människor att bättre hantera högt tempo och stress?

– Definitivt! Klassiska "lifehacks" som träning, ordentlig sömn och lugna, avslappnade stunder kan inte rekommenderas nog. Vi kan inte lura våra kroppar och vi kan inte ändra på dem, det finns inga genvägar till hållbarhet! Jag tror personligen att acceptans kommer att vara ett begrepp som kommer öka framåt, helt enkelt att acceptera att vi inte hinner allt, att vi kommer att göra fel och så vidare. Då blir det lättare att vara chef!

Kan du bjuda på ett snabbtips vi alla omedelbart kan börja använda för att bli bättre ledare i vardagen?

– Jag bjuder på två stycken. 1) Pausa. Att vara chef kräver energi och du måste fylla på då och då. 2) Ge återkoppling/feedback på vad dina medarbetare gör. Sätt som regel att ge återkoppling i varje möte eller samtal.

Chefsprogrammet vänder sig till dig som har arbetat några år som chef, kanske tidigare gått en ledarskapsutbildning men nu vill ta nästa steg i din professionella utveckling. Läs mer om Företagsuniversitetets kurs Chefsprogrammet här. Har du frågor om innehållet, anmälan eller någonting annat – maila oss på denna adress.

Chefsprogrammet - en kursdeltagare berättar

2015-10-15 Daniel Kjellsson

 

Företagsuniversitetets kurs Chefsprogrammet lanserades under första halvåret 2015 och blev snabbt en snackis i branschen.

Premiärkursen belönades med totalbetyget 4.9/5 av de deltagande cheferna. Idag pratar Företagsuniversitetets ledarskapsblogg med en av dem: Patrik Westberg, Service & Support Manager, på Electra-Box Diagnostica.

Screen Shot 2015-10-15 at 10.45.24 PM

 

Patrik, vad tyckte du om Chefsprogrammet?

– Kursen var mycket bra, framförallt för att den varvade teori och praktik med diskussioner från verkliga arbetslivet. Kursen gav nya insikter och ny kunskap som hjälpte mig från första dagen. Både i karriären och personligt, faktiskt.

Vilket specifikt kursinnehåll var mest intressant – och varför?

– Konsekvensstyrt ledarskap och att leda i det nya chefslandsskapet var mycket intressant och passade perfekt in i just min roll. Men även delen som avhandlade sociala medier och kommunikation var bra, där man fick insikt i hur viktig kommunikation är – både då man är fysiskt närvarande och genom olika sociala kanaler. Det blev mycket funderingar och diskussion kring vilka signaler jag sänder ut som chef och hur det påverkar mina medarbetare.

Vad tyckte du om kursledare och gästföreläsningar?

– Det märktes att stor vikt lagts vid valet av kursledare. Jag ger dem mycket högt betyg, de var kunniga, pålästa och duktiga retoriker – vilket gjorde att det var lätt att följa med och att informationen “satt”. Gästerna var inspirerande och intressanta och även där märktes det att de var valda med omsorg. Det var en väl sammansatt mix!

Det krävs chefserfarenhet för att bli antagen till kursen. Märktes det på miljön kursdeltagarna emellan?

– Ja, det faktum att vi alla hade liknande erfarenheter (även om vi var från olika branscher) möjliggjorde en miljö i vilken vi alla vågade dela med oss av både positiva och negativa erfarenheter. Det är väldigt lärorikt att höra riktiga exempel från riktiga branschkollegors riktiga vardagssituationer – och att sedan diskutera dem i grupp. Resultatet blev att det till slut inte fanns några frågor man inte vågade ställa, och vi blev alla bättre tillsammans.

Chefsprogrammet vänder sig till dig som har arbetat några år som chef, kanske tidigare gått en ledarskapsutbildning men nu vill ta nästa steg i din professionella utveckling. Läs mer om Företagsuniversitetets kurs Chefsprogrammet här. Har du frågor om innehållet, anmälan eller någonting annat – maila oss på denna adress.

Modebutiken som investerar i medarbetarna

2015-06-01 Daniel Kjellsson

I ett samarbete med HR-systemutvecklaren Workday har tidningen Chef publicerat en serie artiklar om ledarskap och personalutveckling. Vår favorit är en intervju med Johan Schulz, vd på herrmodekedjan Jupiter.

jupiter

Ämnet är engagemang och värdet av – och vägen mot – engagerade och motiverade medarbetare.

– Alla som jobbar hos oss måste ha en grundpassion för mode; alla får möjligheten att följa med på inköpsresor, till skotillverkaren Loake i England eller modemässan Pitti Uomo i Florens, säger Johan. Vi åker till fabriker, går på visningar, äter middagar och ordnar event. Ingen ska missa helheten med bra mode. Jag har lång erfarenhet av att bara jobba med inköp. Jag var aldrig i butiken och fick inte se hur nya kläder kan lyfta en människa. Man missar helhetsbilden då och det är svårt att hitta motivationen i längden.

Johan fortsätter:

– Om du vill skriva en bok om dressat herrmode, ja då skapar vi tid för det. Om du vill driva en egen butik om tre år, ja då arbetar vi mot det. Vi ser oss själva som en plantskola och växer gärna med vårt humankapital. Har du arbetat hos oss i tre år, då har du jobbat dig till all den kunskap om stil, material, säljteknik och butiksekonomi som du behöver.

Läs mer om Jupiter på hemsidan. Artikelserien i sin helhet hittar du hos Chef.