Kontakta oss direkt på telefon 08-600 62 00

Blogg inom Kommunikation

Sveriges bästa kommunikatörer: Tomas Dalström

2016-08-26 Lotta Eriksson

Den 4 oktober samlas kommunikatörer, språkvårdare, marknadsförare och andra intresserade på Vasateatern i Stockholm. Då genomförs #Story2016, en dag om språk, innehåll och kommunikation. Som uppladdning publicerar vi intervjuer med några av konferensens kompetenta föreläsare, Sveriges bästa kommunikatörer. Först tar vi pulsen på Tomas Dalström som är journalist, författare och föreläsare.

 

Neuroledarskap är i ropet men du spetsar till det
och förespråkar neurokommunikation, vad menar du med det?
Vår hjärna fungerar på ett speciellt sätt när det gäller kommunikation och med kunskap om hur den fungerar kan vi kommunicera på hjärnans villkor. Då är förutsättningarna större att kommunikationen går fram.

Tomas_Dahlström

Och hur har du kommit fram till det?
– Jag har skrivit professionellt i ungefär 30 år. När jag jobbade med filmmanus för reklam- och beställningsfilmer var jag med på alla inspelningar och upptäckte att de som jobbar med film kunde så mycket mer om hjärnan. Då började jag samla material och föreläsa.

– 2008 bestämde jag mig för att skriva min förstabok, Bäst i text - Läseboken/Skrivboken. Den första delen handlar om hur läsprocessen i hjärnan fungerar och den andra delen om hur man skriver texter på hjärnans villkor.

– Det handlar egentligen om ett antal handfasta tips som gör att man tränger förbi arbetsminnet. Det kom ut en ny upplaga 2013.

Hur praktiserar du kunskaperna själv?
– Jag försöker förstås använda det här när jag skriver. Just nu skriver jag en ny bok och då vet jag att det, till exempel, hjälper att använda exempel och liknelser, att skriva korta stycken och att det är viktigt att känna till vad målgruppen vill veta.

Hur påverkas texterna av digitaliseringen,
där man ska uttrycka sig kort - på så få tecken som möjligt?
– Korta texter är inte ett självändamål, det kan också bli självmål. Korta texter kommunicerar sämre och därför måste vi istället skriva korta begripliga texter.

– Vi läser olika på papper och skärm och då måste vi också skriva på olika sätt. Vi ska tänka på hur vi arbetar med layout,rubriker, mellanrubriker, ingresser och brödtext.

– Det är jobbigare för ögat att läsa på skärm, så där går ögat från rubrik via ingress till mellanrubrik på ett helt annat sätt än när vi läser på papper. Det är till exempel dubbelt så ansträngande att läsa text på en mobil jämfört med dator.

– Läser vi det som kommer från en sökmotor är det mellanrubrikerna vi kollar på för att se om texten är värd att lägga tid på. En text på skärmen ska bara vara två-tre rader och sedan måste det komma en blankrad.

– Alla sådana här grundprinciper ska vi tänka på, så att läsarens hjärna känner att det är överkomligt att ta sig igenom texten.

Är kommunikatörer bra på det här
och vad ska de tänka på för att bli framgångsrika?
– Nej, det är fortfarande många som blir förvånade när jag föreläser. Jag tycker att alla ska vidareutbilda sig och hålla sig uppdaterade kring vad som händer i forskningens framkant. Forskningen har kommit långt på det här området.

– Framför allt var det ett stort genombrott när det kom ögonkameror, där man kan se hur folk läser.

Du ska tala om det här på #Story2016,
vad hoppas du förmedla till deltagarna?
– Jag hoppas förmedla kunskap om hur hjärnan fungerar och ge tips på hur vi ska skriva texter som kommunicerar på hjärnans villkor och når fram till läsarens hjärnor. Då ökar sannolikheten att vi hamnar rätt.

– Det beror förstås inte bara på texterna, utan också på tajming och produkt eller tjänst - men vi som skriver kan optimera budskapen när vi har kunskap om hjärnan.

 

Läs mer om Tomas Dalström här

Läs mer om Story 2016 här eller här