Kontakta oss direkt på telefon 08-600 62 00

Blogg inom Kommunikation

Skriv som Lars-Gunnar Andersson

2014-10-30 Marie Arpnäs

Lars-Gunnar Andersson är professor på Göteborgs universitet och har under 16 år svarat på språkfrågor i Sveriges Radios program “Språket”. Sedan starten har det säkert blivit omkring 80 000 brevfrågor, sammanfattar han det själv. Lars-Gunnar är också en ständig favorit under Företagsuniversitetets Språkvårdsdagen.

lars-gunnar-andersson

Lars-Gunnar Andersson under Språkvårdsdagen 2014. Foto: Janis Lukas.

– Jag är inte förtjust i "rätt och fel”, säger Lars-Gunnar Andersson. En klassisk fråga genom åren är "om alla säger fel – blir det rätt då"? Svaret är att precis så är det! Ett exempel är ni, som i begynnelsen hette i. Ett fel som blivit rätt.

– Språkinlärning och attitydinlärning går hand i hand, fortsätter Lars-Gunnar. Vi lärde oss som barn att vissa ord inte fick användas, slang och svordomar till exempel. (Varför finns orden om de inte ska användas?) Det finns också flera språk. Individen har ett språk, men det har även företaget eller organisationen.

Språkets ständiga evolution tycks alltid vara en het potatis.

– Ja, frågeställningar om "vad är rätt idag och vad blir rätt imorgon" diskuteras alltid. Ett exempel är en mening som "det kommer att bli bra", som med tiden tappat bort sitt "att" och istället förenklats till "det kommer bli bra". Språket förändras och äldre och yngre generationer kommer alltid att ha olika åsikter om det.

– Vi deltar alla i språkförändringen och, som regel, utan att veta om det. Vi vet ofta inte vad vi gör/säger. Exempelvis – tar vi beslut eller fattar vi beslut? Talar vi eller pratar vi? Vidtar vi åtgärder eller gör vi åtgärder? Är 15-åringar flickor och pojkar eller tjejer och killar?

Det finns, enligt Lars-Gunnar, en del käpphästar. 

  • Att börja meningar med och och men till exempel – är det rätt? Åtgärd: titta i Språkriktighetsboken. Åtgärd 2: läs Bibeln. Där ges klartecken för och, men och jag. 
  • Än jag/än mig. 1939 sa man om detta "Jag är starkare än dig är barnspråk". "Båda varianterna är okej" sa man 2005. Slutsatsen är att grammatiska argument inte alltid fungerar.

– Åsikter om ord, uttryck och formuleringar kan vara väldigt personliga. Jag har alltid tyckt illa om när folk säger "du måste jobba med den biten”. Vaddå den biten? När jag analyserade mig själv insåg jag att jag tyckte illa om personerna som sa så till mig, inte uttrycket i sig.

 Hur ser du på datorers, smarta telefoners och webbens påverkan?

– Alla med dator och Internet kan idag publicera sig offentligt, vilket leder till en ökad variation. Vi "pratar" på nätet. Tal-skrift. Mobiler och datorer möjliggör en skriftspråklig dialog med ord och förstärkande symboler. Har det blivit svårare att veta vad som är fel? Ja, det har det och det är väl bra. Fel är inte för evigt fel.