En typisk måndag; håller planeringen?

Så har turen kommit till mig att bidra till bloggen. Jag måste erkänna att när jag blev tillfrågad att skriva den här veckan undrade jag vad mitt bidrag skulle kunna vara till en blogg som riktar sig till min yrkesgrupp, alla jag träffat är så oerhört kunniga och duktiga. 

Jag har beslutat att ta en dag i sänder så får vi se vad som dyker upp.

Idag har varit en för mig typisk måndag på jobbet.

Jag hade allt planerat redan innan helgen vad jag skulle göra under måndagen och visste att min chef skulle sitta i möten större delen av dagen varför jag hade tiden för mig själv att komma i fatt med några protokoll och rapporter.

Ack vad jag bedrog mig…

Det började redan i går kväll med att en inkommande gäst till vår VD hörde av sig och jag fick tillbringa en tid av eftermiddagen att tala med vår resebyrå och reda ut de biljetter som behövde ordnas. Denna gäst fick jag ta emot på morgonen och se till att han kom rätt och fick ett möte med min chef, detta betydde att mitt stående måndags planerings möte med min chef blev kortat.  Varje måndag har jag planeringsmöte med min chef och vi går igenom kalendern för de kommande veckorna i detalj och för kommande månader i stort om något nytt dykt upp, vi stämmer av vad som behöver förberedas i form av bokningar, presentationer och input från andra i organisationen. Planeringsmötet är till stor hjälp både med min och min chefs planering av dagens och veckans arbete.

Dagen fortsatte med arbete som strömmade in, den tid jag trodde jag skulle ha för att komma ifatt försvann då min chef upptäckte att det fungerar ju jättebra att sitta på en del möten och komma ifatt med diverse uppgifter (..det var ju det jag skulle göra…), resultatet blev bra då vi tillsammans var produktiva och fick ut nödvändig korrespondens både internationellt och nationellt och bokade en del nya möten och resor. 

En assistents vardag är verkligen allt annat än förutsägbar, jag kom hem och konstaterade att det jag sagt jag skulle göra blev inte gjort denna dag, annat fick prioriteras.

När jag kom hem en gång och beklagade mig över detta faktum att jag ”aldrig blir färdig” med det jag planerat göra en speciell dag, påminde min man mig om att jag faktiskt förmodligen aldrig kommer att ”bli färdig” utan jag måste lära mig att det är ok att släppa taget och kunna gå hem och ha några saker ogjorda.  Det har varit en svår läro- process för mig som alltid vill få avslut och lämna rent på mitt skrivbord, men jag håller på att lära mig att vissa uppgifter är ok att läggas till morgondagens lista över saker att göra.

Det är ok att lämna kontoret ”utan att vara färdig” ibland.